2010-10-19

Hur påverkas barn av elitsatsning?

Mitt barn är 9 år och spelar fotboll i en större fotbollsklubb. Redan nu har de börjat med elitsatsning och de som visat sig ha talang har gått vidare till ett sk "rep-lag". Nu talar några fotbollsintresserade föräldrar att man kanske ska göra ett till utvecklingslag där de som är "näst-bäst" dvs de som inte platsade i rep-laget, men ändå är "duktiga" kan få extra träning osv.

Då undrar jag hur påverkar detta barnen? Upplever själv att det handlar mer om föräldrars vilja att barnen ska lyckas än att barnen ska ha kul och gilla idrott. Vad händer med det som blir kvar? Hur påverkas dom?

Min fråga är nog mer om det finns någon forskning att läsa kring hur elitsatsning påverkar barn och om det verkligen leder till stora idrottsframgångar i framtiden? Vill själv att min son ska ha kul och inte känna att han behöver bli en ny Zlatan.


Ingrid Gråberg svarar:

Jag förstår din oro och förundras över att inte ledarna i fotbollsklubbarna oroar sig. Risken är nämligen stor att den tidiga elitsatsningen tar död på barnens intresse – och det gäller både de så kallade talangfulla barnen och de som ännu inte utvecklat sina motoriska färdigheter och sitt spelsinne så väl.

I vissa idrotter, exempelvis gymnastik och konståkning, är det mycket svårt att nå elitnivå om man inte börjar med intensiv och omfattande träning redan i ganska unga år. Så är det dock inte för de flesta andra idrottsgrenar och därför borde det inte finnas något behov av att elitsatsa så tidigt som i 9-årsåldern.

Såväl idrottsklubbarna som barnen själva är betjänta av att så många som möjligt vill vara aktiva föreningsmedlemmar. För det enskilda barnet handlar det om att kroppen får välbehövlig träning, plus att man är del i en gemenskap och får lära sig att ta instruktioner bland annat. För klubben handlar det om att framgångar på elitnivå kräver en stor bredd. Ju fler barn i klubben desto större sannolikhet att vaska fram en ny Zlatan.

Men det räcker inte att locka många barn att börja i fotbollsskola som 6- eller 7-åringar. Tycker barnen inte att det är kul, så slutar de. Och med tanke på hur olika vi utvecklas kroppsligt och mentalt, så kan vi inte veta om den som slutar skulle kunna ha blivit en ny Zlatan eller en medioker division 6-spelare.

Dessutom, som PG Fahlström, idrottsforskare, konstaterar i en intervju i Sveriges radio 2009, så kanske den viktigaste egenskapen för att nå den yppersta eliten är viljan att underkasta sig hård träning. De flesta skulle nog vilja vinna OS-medaljer, men få är beredda att satsa den tid och energi som krävs för att nå dit. Först någon gång i tonåren kan man urskilja vilka som är beredda att göra dessa uppoffringar, menar Fahlström.

Tidiga elitsatsningar i fotboll är alltså ingen garanti för att få fram bra fotbollsspelare, och risken är att både de utvalda och de bortvalda tröttnar i förtid. Å andra sidan föreligger en viss risk att duktiga och tävlingsinriktade barn tröttnar om de spelar i ett lag som inte matchar deras egen kapacitet och läggning.

Men hur påverkas barnen i övrigt av att bli utvalda respektive bortvalda i så unga år? Självklart finns en risk att enskilda individer inte bara känner sig bortvalda i fotbollssammanhang, utan att också deras självförtroende i stort får sig en törn.

Samtidigt börjar barn i 9-årsåldern bli medvetna om hur de presterar i jämförelse med andra. De flesta barn kan redan då peka ut vem som är bäst i laget och vem/vilka som inte bidrar så mycket till lagets framgångar. För de flesta torde det därför inte få allt för långtgående konsekvenser på det mentala/själsliga planet.

Sammanfattningsvis kan man säga att elitsatsningar inte verkar vara till gagn för någon. Och eftersom barn mår bra av att röra på sig under lekfulla former, så finns det starka skäl till att sträva efter att bibehålla lusten och hitta en balans mellan kravlös lek och tävlingsmoment inom idrotten.

Vänlig hälsning,