2016-11-17

Rädd för att vara allvarligt sjuk

Jag är en kvinna i tjugoårsåldern och jag anser mig själv ha problem med att jag hela tiden är rädd för att insjukna i en allvarlig sjukdom eller att jag har en allvarlig sjukdom. Jag är väl medveten om min situation, dvs detta tänket, men ändå kan jag inte släppa min rädsla för att bli sjuk. Det har faktiskt gått så långt att jag flertalet gånger har sökt för olika symtom då jag trott att jag haft allt från tarmcancer till urinblåsecancer och livmoderhalscancer.

För ett tag sedan led jag även utav hjärtklappning, vilket jag själv tror är kopplat till den stress jag känner över min sjukdomsrädsla samt den stress som är relaterad till skolan och livets övriga måsten. Jag har även känt av tryck i huvudet och självklart då kopplat detta till hjärntumör.

Något som bör tilläggas är att jag studerar till sjuksköterska vilket gör att jag faktiskt är medveten om sjukdomar men framför allt dess symtom; jag tror att jag på något sätt projicerar det jag läser om på mig själv. När jag däremot är i kontakt med människor som kan fråga mig om råd handlar jag rationellt. Jag säger t.ex inte att "du har förmodligen cancer", utan hittar mer troliga orsaker till ett visst symtom.

Jag har kontaktat er för att jag vill veta om det finns tips som jag själv kan ta till eller om jag behöver professionell hjälp?.


Liria Ortiz svarar:

Du är klok och insiktsfull när du så tydligt ser sambanden mellan dina orostankar att du ska vara allvarligt kroppsligt sjuk och de symtom på stress som de tankarna utlöser hos dig, din hjärtklappning och ditt tryck i huvudet. Och att det i sin tur fungerar bekräftande på dina orostankar; och en ond cirkel uppstår. 

Det är möjligt att du har utvecklat det som kallas hälsoångest. Och för sådan finns idag effektiv hjälp att få. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandling som enligt studier fungerar bäst vid hälsoångest; den är inriktad på att uppmärksamma och förändra de tankar och beteenden som vidmakthåller ångesten. Jag ska strax återkomma till dig om vad en sådan behandling kan innebära, och hur du kan få tillgång till den. Men låt mig första berätta för dig hur psykologin resonerar om hälsoångest.

Hälsoångest innebär att man har en stark och återkommande rädsla för att vara drabbad av allvarliga sjukdomar. Du har säkert hört talas om detta som hypokondri. Den benämningen undviks idag. Själva ordet hypokondri kan ha en negativt värderande klang. Som att det bara är att vara ”inbillningssjuk”. Benämningen hälsoångest gör två saker tydligare, att det är ett tillstånd som innebär en ofta svår och handikappande ångest, och att det är en tydlig, diagnostiserbar psykologisk sjukdom, och att den kan behandlas.

Människor med hälsoångest har ofta olika knep för att hantera sin oro. Här är exempel på några vanliga sätt:

  • Söker försäkringar; vilket innebär att man vill få garantier för att man trots allt inte är sjuk genom att söka på nätet, tala med närstående, och gå till läkare. Men det ska påpekas att vissa med hälsoångest gör precis tvärtom, undviker allt vad sjukvård och läkare heter.
  • Kontrollerar kroppen; genom att till exempel ständigt granska hudutslag, eller lyssna efter hur hjärtat slår, och överhuvudtaget vara mycket uppmärksam på eventuella kroppsliga avvikelser från det normala. Vanligt är att oroa sig för att ha fått en cancersjukdom, en hjärt-kärl sjukdom eller en neurologisk sjukdom som MS eller ALS.
  • Försöker förebygga ohälsa; i form av en hälsosam livsstil, men som ofta utvecklas till en hälsohets, och om man misslyckas med att upprätthålla de goda vanorna mår man mycket dåligt. Vanligt är även en hög konsumtion av läkemedel och naturmedel.
  • Undviker påminnelser om sjukdom; som till exempel genom att undvika tv-serier och nyheter om sjukdom, och skyr vardagliga samtal om sjukdomar.

Vad av detta igenkänner du dig i? Du ställer frågan om du behöver professionell hjälp. Som din situation verkar vara idag, att din rädsla för att vara allvarligt sjuk har stor påverkan på din vardag, gör att jag tycker att du ska söka vård. Av två skäl, för att få utrett om det är hälsoångest som du har, och för att du ska få den professionella hjälp som finns att tillgå där du bor.

Enklast är att du kontaktar din vårdcentral. Distriktsläkare har stor erfarenhet av att möta patienter med hälsoångest.

Den behandling som enligt studier fungerar bäst vid hälsoångest är kognitiv beteendeterapi (KBT). Ett vanligt resultat är att cirka 80 procent av de som deltagit i KBT-behandling för hälsoångest vid uppföljning efter sex månader inte längre hade diagnosen hälsoångest.

Inslag i behandlingen är att bli uppmärksam på hur hälsoångesten uppträder, och att lära sig att kunna ha de kroppsliga upplevelserna utan att övertolka dem och reagera så kraftigt på dem. En utgångspunkt är att man kan vara aldrig så frisk och ändå uppleva konstiga kroppsliga fenomen, men ju mer man fokuserar på dem desto påtagligare blir de, och desto mer oro utlöser de. Istället får man lära sig att känna kroppens signaler utan att låta tankarna skena iväg, eller tillgripa sina vanliga knep. Medveten närvaro, eller mindfulness är en teknik som kan hjälpa en att lyckas med detta, och ingår nästan alltid i KBT-baserade psykoterapier vid hälsoångest.

På många vårdcentraler finns numera tillgång till KBT behandling, men det är förstås också möjligt för dig att gå privat i psykoterapi, som ofta är kort och fokuserad, vanligen en gång i veckan under 12 till 16 veckor. Legitimerade psykologer och legitimerade psykoterapeuter med KBT-inriktning hittar du på kbt.nu och sfkbt.se eller här på Psykologiguiden.

Du undrar om du kan göra något på egen hand för att bli bättre på att hantera din oro. Ett steg kan vara att du läser mer om hälsoångest. Nu i höst kommer en bok om hälsoångest som heter Tänk om jag är sjuk! Behandling av hälsoångest med KBT av psykologen Erik Hedman och några kollegor till honom.

Prova gärna också att minska dina kontrollbeteenden så att din ångest tar sig mindre plats i din vardag. Här är två exempel, men hitta de kontrollbeteenden som gäller för dig, och dina sätt att börja minska deras inflytande på dig:

  • Om du får impulsen att börja kontrollera din kropp, googla ett symtom eller ringa en läkare, skjut upp det, i tio minuter, eller längre, kanske upp till ett dygn.
  • Om du vill kontrollera hur du mår, till exempel genom att ta pulsen fyra gånger i timmen, dra ned det i ett första steg till en gång i timmen.

Varma hälsningar och ta väl hand om dig!