2013-03-15

Terapeuten är min nya mamma...

Jag har gått i terapi i några år nu, från början pga av att jag aldrig har kunnat ha ett förhållande. Tycker män är äckliga och vill inte ens ha nån, samtidigt som jag längtar. Ju mer jag gått i terapi desto mer förstår jag att det bottnar sig i en saknad efter båda mina föräldrar. Pappa var alkoholist och min mamma har jag idealiserat ända tills jag började hos min terapeut, då hon fick mig att våga inse att min mamma inte alls har funnits för mig. Hela livet har jag letat efter mammor i andra kvinnor, utan att förstå det.

Nu har min terapeut sagt under ett par års tid att hon älskar mig som sitt eget barn och att jag har en ny mamma i henne. Jag blev överlycklig när jag hörde detta och har levt på det och hoppats att jag ska få ha en likadan relation till henne som hon har med sina biologiska barn. Hon säger att hon älskar mig lika mkt som hon älskar dem och att jag alltid är välkommen hem till henne. Kruxet är att hon säger det nästan varje gång jag är där på terapin, men jag känner mig aldrig välkommen till hennes privata hem.

Hon har på många sätt visat att hon verkligen älskar mig, men ändå kan jag inte tro på att hon kan älska mig lika mkt som sina egna barn. Kan man verkligen göra det? För mig låter det ologiskt... men hon säger gång på gång att hon gör det, och dessutom att vi kommer att ha en mor/dotter-relation även när jag är klar i terapin... Men som terapeut, kan man säga så här till sin patient? Jag tvivlar på henne även om jag önskar att det vore sant!


Ingrid Gråberg svarar:

Att älska någon person lika mycket som sina egna biologiska barn är fullt möjligt och en terapeut kan fatta tycke för en klient, men det du beskriver är ett oprofessionellt och helt oacceptabelt agerande från terapeutens sida.

Jag ställer mig frågande till om det är en legitimerad psykoterapeut du går hos. Om så är fallet har hon varken hållit sig till de etiska riktlinjerna eller visat prov på att ha tillräckligt hög kompetens för att självständigt kunna utöva sitt yrke.

En legitimation ska utgöra en garanti för att psykoterapeuten har genomgått en adekvat utbildning och att den följer de lagar och regler som gäller inom hälso- och sjukvården. Som psykoterapeut ska man också alltid ange sin grundutbildning. De vanligaste grundutbildningarna är psykolog, socionom och läkare.

Jag tycker att du ska ta reda på vilka utbildningar din terapeut har. Alla utbildningar som berättigar till titeln legitimerad psykoterapeut innehåller kursmoment om hur man förhåller sig i en professionell relation. Det hindrar inte att behandlaren kan vara personlig, men det utesluter helt att hon/han bygger upp en privat relation till klienten. Har din terapeut en legitimation riskerar hon med andra ord att bli av med den om du gör en anmälan till socialstyrelsen.

Nu kanske det är mer troligt att det är en person med en mindre omfattande och mindre seriös utbildning du har hamnat hos. Då finns det ingen tillsynsmyndighet som du kan vända dig till om du är missnöjd, däremot kan du själv ta ställning till om du vill fortsätta gå i terapi hos denna människa.

Även om din terapeut inte formellt är skyldig att ta hänsyn till några etiska riktlinjer, eller bry sig om vilka behandlingar som har forskningsstöd, så borde hon inse att det i princip är omöjligt att arbeta med psykologisk behandling tillsammans med någon som man har en personlig relation till.

Sedan tycker jag att du ska fundera över vad din terapeut åstadkommit hittills. Den bild jag får är att resultatet efter flera års kontakt är att du hänger upp en stor del av ditt liv på terapeuten, istället för att leva ett självständigt liv som inkluderar jämlika relationer med kvinnor och män i din egen ålder. Har ni överhuvudtaget diskuterat vad som är målet med er kontakt?

En annan sak som jag undrar över är terapeutens moral. Om hon inte älskar dig som sina egna barn, varför vill hon då få dig att tro att det är på det sättet? Och om hon verkligen ser dig som sin egen dotter, varför tar hon då betalt för att träffa dig (för det antar jag att hon gör)?

Jag är rädd för att de här åren tillsammans med terapeuten har varit till mer skada än nytta för dig. Därför är min rekommendation att du avslutar den nuvarande kontakten och vid behov anlitar en legitimerad behandlare.

Vänlig hälsning,