Mobbning

Vad kan skolan göra?

Alla vet att mobbning är destruktivt och förkastligt. Ändå har man ännu inte lyckats få bort den från våra skolor. Mobbning påverkar i allra högsta grad elevers psykiska hälsa och förmåga att ta till sig undervisningen. Tack och lov visar undersökningar att arbete mot mobbning faktiskt fungerar.

Förekomsten av kränkningar och trakasserier på en skola påverkas i hög grad av skolans värdegrund och hur skolmiljön och undervisningen är utformad. All personal i skolan kan föregå med gott exempel genom att tänka efter och fråga sig hur man pratar till och om varandra i olika sammanhang.

Det är viktigt att stå för vad som är rätt och fel, att tala om respekt och hur man behandlar varandra. Går någon över gränsen ska det poängteras. ”Sådär säger vi inte här.” ”Det där är inte okej.” Att upprepa mantran är ett effektivt verktyg för att skapa en värdegrund.

Ta in frågan i undervisningen

Ett konkret sätt att arbeta förebyggande mot mobbing kan vara att göra skolarbeten om FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter.

Man kan skapa förutsättningar för att alla kan delta på friluftsdagen eller skolresan oavsett funktionsnedsättning, diskutera rasismens historia i undervisningen och använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar. På så sätt slår man fast alla människors lika värde och att ingen har rätt att kränka någon annan.

Uppmärksamma relationer

En av lärarens funktioner är att observera grupprelationer i skolan. För att bli medveten om dem måsta man vara uppmärksam, se sig omkring, lyssna och fråga. Vissa situationer är mer kritiska, till exempel gruppindelningar.

- Finns det elever som inte hittar sin plats någonstans?

- Under lunchen, är det någon som alltid äter ensam?

- Vad händer före och efter lektioner? Någon som blir utsatt för mobbing kommer ofta försent till lektionerna för att slippa en konfrontation.

Skolans ansvar

Skolan har en skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier.

I en mobbingsituation ställs lärarens roll som psykosocial chef på sin spets. Här gäller det att vara känslig och lyhörd, men samtidigt att ta sin ledarroll. Hur uppför sig eleverna mot varandra? Det måste markeras vad som är okej och inte.

Skolan ska utreda mobbningssituationer och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det löser inte problem att försöka tvinga mobbare och ett offer för mobbning att bli vänner. Mobbningen ska helt enkelt bara upphöra.

Om inte skolan gör tillräckligt för att stoppa mobbningen, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd eller diskrimineringsersättning till den utsatta eleven. Det samma gäller när det är personal som kränker eller trakasserar.

Med kunskap och försiktighet

Att bekämpa mobbning är ett svårt och känsligt arbete. Vet man inte vad man gör kan initiativ med de bästa intentioner få helt motsatt effekt. Elevhälsogruppen och skolpsykologen är utbildade att hantera mobbingsituationer. Det är viktigt att den kunskapen tas till vara.

Här följer ett exempel på hur bra och väl fungerande verktyg kan användas på helt fel sätt:

Exempel

En elev som är trygg i klassen, Jens får via en lärare på skolan i uppdrag att verka stödjande mot en elev som verkar riskera att hamna utanför gemenskapen, David.

Jens tar kontakt med David och de blir vänner – tills den dagen då läraren sammankallar de två pojkarna ”för att höra hur det går”.

David blir förbluffad och förödmjukad. Han har ju trott att han och Jens var vänner, inte att någon bett Jens att umgås med honom.

Jens blir lika förtvivlad. Han gillar ju David och vill vara vän med honom, något läraren nu förstört förutsättningarna för.

Opersonliga övningar

Det är alltid klokt att prata och diskutera mänskliga rättigheter, mobbning och hur vi människor behandlar varandra i klasserna. Övningsmaterial finns att beställa från bland annat Statens medieråd. Men kom ihåg att det kan finnas elever i grupperna som känner sig utsatta. För dem kan de här samtalen och övningarna bli mer plågsamma än givande. De kan helt enkelt bli för utelämnande.

Försök att diskutera och resonera kring frågorna - utan att det blir personligt. Lämna de egna känslorna utanför. Genom att stryka ”jag” i resonemangen kan man bli av med en del av ansvaret för känslan. ”Jag skulle bli ledsen” kan i samtalet till exempel ersättas med ”Jättetaskigt”.

Nätmobbning

Numera fortsätter trakasserier ofta utanför skolan. Med mobiltelefoner och sociala medier har mobbningen fått nya spelplaner – och det tycks vara betydligt enklare att ge sig på någon via sms och chatsidor än att göra det ansikte mot ansikte. Dessutom utsätts många elever för kränkningar när oönskade bilder och information läggs ut och sprids på nätet.

Enligt organisationen Friends uppger ungefär 8–9 procent av ungdomar i dag att de blivit mobbade på nätet. 40–50 procent menar att de någon gång blivit kränkta.

Skolan ansvarar även på nätet

Det spelar ingen roll om den kränkande handlingen utförs efter skoltid och hemifrån. Har nätkränkningarna en koppling till skolans verksamhet har skolan ett ansvar. Det räcker med att det gäller två elever som går i samma klass. Därför krävs utbildning om nätmobbning, om farorna och vad man kan göra åt kränkningarna.

Det är vikigt att skolans personal håller sig uppdaterade om elevernas internetvanor. Låt gärna eleverna vara delaktiga i diskussioner och komma med förslag på hur man kan förhindra nätmobbning.

Skollagen

Enligt skollagen ska alla skolor ha ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Samtidigt ska de arbeta förebyggande mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet med diskriminering som handlar om könsidentitet och ålder. Skolan ska varje år ta fram en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling.

För att nå bästa resultat ska likabehandlingsarbetet utföras av personal, elever och föräldrar tillsammans. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Det fungerar!

En genomgång av all forskning om mobbning som har gjorts de senaste 25 åren visar att det lönar sig att satsa på att förebygga och hantera mobbning.

Brottsförebyggande rådet, Brå, lät göra sammanställningen 2009 och de flesta av västvärldens länder är med i genomgången.

I genomsnitt är det 23 procent färre som mobbar och 17 procent färre som blir mobbade när det bedrivs systematisk verksamhet mot mobbning. Bäst effekt har verksamhet för grundskoleelever som är 11 år och äldre.

Åtgärder som fungerat är till exempel bättre tillsyn på skolgården under rasterna, disciplinära åtgärder, ledarskap i klassrummet, kamratstöd, personalsamarbete och föräldraträning.

Skollag (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.