Att gå i skolan

Många gånger synliggörs barns och ungdomars problem just i skolan - i samband med inlärning, krav på koncentration och samarbeten. Elever kan vara utagerande, ha koncentrations-svårigheter, vara oroliga eller ledsna.

Det kan finnas många anledningar till att elever inte lär sig saker och uppnår de mål som satts upp för dem. Alla som börjar skolan är inte mogna för utmaningarna och kan behöva vägledning för att få ordning på det egna ansvaret och rutinerna.

Andra har inlärningssvårigheter och behöver pedagogiska åtgärdsprogram för att lättare kunna tillgodogöra sig undervisningen. Finns det saker som stör det pedagogiska arbetet? Vad kan man göra annorlunda? Hur skapar man nya strukturer? 

Elevhälsan arbetar för att fler problemlösningar i skolan ska utföras med förankring i forskning och kunskap om barn och deras utveckling. Det målet kräver fokus på barns psykiska hälsa.

För att skapa en väl fungerande inlärningsmiljö krävs medvetenhet, samarbete, breda perspektiv och en stor flexibilitet. Det är viktigt att anpassa sig till varje barn.

Prata om problem

Nästan oavsett vilket problem eleven har är det bra att börja med en dialog med eleven. Vad funkar för honom eller henne?

Som pedagog måste man lyssna på vad eleven behöver för att kunna utveckla såväl lärandemiljön som sitt eget arbete. Det är viktigt att få eleven att själv engagera sig i olika lösningar på problemen. Att kunna reflektera över situationen gör det enklare att själv hitta nya perspektiv.

Det går faktiskt att prata om problem som dålig impulskontroll om man gör det på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Det viktiga är att vara pedagogisk och tydlig och inte komma med för många instruktioner åt gången. Man ska akta sig för att krångla till det och använda för många ord. Kanske fungerar ett bildspråk bättre? 

Stäng inte av

Det vanligaste problemet i skolan idag är att en lärare ansvarar för en stor elevgrupp där ett par av eleverna stör, något som inte hjälper eleven på sikt. Tvärtom kan en exkludering i skolan i förlängningen ofta leda till ett allmänt ökat avstånd till hela samhället.

Undersökningar från till exempel Skottland visar ett tydligt samband mellan avstängningar från skolan och framtida sociala problem och kriminalitet.

Skolans ansvar bör vara att ge extra stöd på plats, i klassrummen.

Färdigheter blir fler

Om en elev ständigt misslyckas med målen i skolan ger det honom eller henne en bild av att verksamheten inte respekterar eleven som den är. Därför måste skolan anpassa sig och lära eleven att kunna hantera såväl krav som misslyckanden. Ett misslyckande ska bara vara ett steg mot att lyckas. Ett sätt att synliggöra detta är så kallad färdighetsträning. Det är en teknik som gör eleven medveten om att den lärt sig saker, som att räkna och skriva.

Färdighetsträning påminner oss om att det finns ett före och ett efter när det gäller att lära, att vi en gång misslyckades med något vi idag kan. Om eleverna kan komma ihåg hur det var att inte kunna räkna kan de också föreställa sig att de i framtiden också kommer att kunna lära sig andra saker, som kanske att spela piano eller lösa ekvationer.

Kan eleven identifiera nya och gamla färdigheter och konstatera att det finns saker som han eller hon är bättre och sämre på, blir det enklare att tänka framåt och inse att det går att lära sig fler saker i framtiden.

Koncentrationssvårigheter

De tysta och mindre utagerande eleverna med problem kommer ofta i skymundan då de som stör hela gruppen ofta tar väldigt mycket plats. Här gäller det som lärare att vara observant på resultaten - och att se till att ha en pågående kommunikation med eleverna under lektionerna.

Exempel

Tioårige Filip är rastlös och orolig. Han har svårt att sitta still och fokusera. Under lektionerna rör han sig ofta i klassrummet, pratar högt och stör de andra eleverna.

Intill Filip sitter Vera. Hon har också svårt att koncentrera sig på läs- och skrivövningar. Blir hon distraherad eller avbruten i sin uppgift börjar hon ofta dagdrömma och tänka på annat. Vera är tyst och lite inåtvänd.

Trots att de lider av liknande svårigheter blir Filips problem betydligt mer synliga för en lärare än Veras.

Vila behövs – och belöning

Lösningen på inlärningsproblem är ofta en uppmaning att plugga mer. För en elev som har svårt att nå målen kan ytterligare läxläsning bli ännu en börda och leda till fler problem och konflikter. I det fallet bör man se över de mål man satt upp för eleven.

Skolarbetet får inte bli något evigt pågående - elever måste vid jämna mellanrum få känna att de presterat klart. På samma sätt kan ett belöningssystem – oavsett om det handlar om guldstjärnor, kommentarer att visa mamma och pappa eller bara berömmande ord - vara en drivkraft.

Mot bättre självkänsla

En vanlig utmaning för elevhälsan är att stödja och hjälpa elever med bristande självkänsla. Många elever nedvärderar sina prestationer och kan vara osäkra, otrygga och arga. För att stärka en elevs självkänsla krävs en medveten plan, det räcker inte bara med beröm.

Genom att bygga en relation och sätta sig in i elevens intentioner och hur han eller hon ser på sig själv kan man analysera situationen och försöka skapa konstruktiva verktyg och nya tankesätt som i förlängningen kan skapa en mer positiv självbild för eleven.

Exempel

Specialpedagogen Pia pratar med sjuåriga Linda. Framför dem ligger fem olika pennor. Pia ber Linda ge henne den första pennan. Linda räcker då Pia penna nummer tre.

Pia blir lite konfunderad, men hon ifrågasätter inte valet. Istället frågar hon Linda hur hon kom fram till valet av just den pennan.

Linda förklarar att pennan hon valt var en vanlig enkel blyertspenna medan de andra var bläck- och tuschpennor. Hon tänkte att blyertspennan nog funnits längst och därför tillverkats först – därför valde hon den som den första pennan.

Pia berömmer Lindas klurighet och de fortsätter sedan att prata om hur det finns flera olika sätt att tänka.