Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Psykosomatiska besvär

Psyke och Soma är grekiskans ord för Själ och Kropp. Det förklarar vad som avses med psykosomatik; Kroppsliga symtom som helt eller delvis har sin grund i psykiska mekanismer. I vissa sammanhang är sambanden enkla och självklara. Få människor ifrågasätter att man kan få huvudvärk av att ha det stressigt på jobbet. Men hur kroppen och själen hänger ihop och påverkar varandra på ett mer komplext plan är fortfarande ett ganska outforskat område.


Begreppet psykosomatiska besvär har alltmer kommit att överges inom sjukvården. Det har visat sig vara en allt för enkel modell att tänka att vissa sjukdomar har ett biologiskt ursprung, medan andra har ett känslomässigt.

 

I stället har man, inom många områden av sjukvården, börjat förstå att kroppen och psyket aldrig någonsin är helt opåverkade av varandra. Eller till och med att de är två sidor av samma sak. Med det perspektivet kan man säga att begreppet håller på att få en mycket vidare betydelse än det ursprungligen hade: Att både sjukdom och hälsa är beroende av många faktorer, både kroppsliga, psykiska och sociala.


Ibland har man använt sig av psykosomatiska förklaringsmodeller för att förklara sjukdomstillstånd som man inte hittat några medicinska orsaker bakom. Men det är också att förenkla. Dels kan det mycket väl finnas medicinska förklaringar även om vi inte har kommit på hur man mäter dem. Dels vet man nu att det är vanligt att långvariga psykiska tillstånd också lämnar spår i kroppen, som ofta går att mäta. Eller att en psykisk omständighet fungerar som utlösande faktor för en kroppslig sjukdom. Med det synsättet så finns det inga speciella ”psykosomatiska sjukdomar”.


Det psykiska tillstånd som man främst förknippar med kroppsliga symtom är stress. Det är också ett område som det forskats relativt mycket om.

 

Att stresspåslag påverkar kroppen kan vi alla känna. När man känner sig stressad slås olika icke-viljemässigt styrda kroppsfunktioner på, såsom ökad andhämtning och muskelspänning, men det startas också en mängd kemiska, exempelvis hormonella, reaktioner i kroppen. Kortsiktigt innebär det inte något problem, men går man med ett ständigt stesspåslag under lång tid så skadar det kroppens intrikata system som inte är gjorda för detta.

 

Det är inte heller så enkelt som att det är yttre stress som måste till för att det ska vara skadligt. Även medfödda svagheter, både psykiska och kroppsliga, bidrar till att vissa personer har lättare för att utveckla stressrelaterade psykosomatiska symtom.



Utredning och diagnostisering


Att ha ett psykosomatiskt synsätt innebär att man måste ta hänsyn till patientens hela livssituation då man utreder ett sjukdomstillstånd.

 

Synsättet underlättas av om flera olika yrkesgrupper deltar i utredningen av problemen.  Exempelvis kan läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, osv ingå i teamet. Inom beteendemedicin arbetar man på det här sättet, och har nått goda resultat med bl a smärttillstånd, fibromyalgi och hjärt- och kärlsjukdomar.



Behandling


Behandlingen av psykosomatiska problem handlar ofta om att angripa problemet från flera olika håll samtidigt.

 

Ett exempel kan vara smärtpatienten som behöver smärtstillande medicin för att kunna sova, men också sjukgymnastik i syfte att bygga upp muskler och lära sig att undvika belastande rörelser och även psykoterapi i syfte att bearbeta trauman, eller att påverka beteenden och tankemönster för att på sikt förändra livssituationen.

 

Ibland behöver man dock inleda med en motiverande, eller undervisande, vårdkontakt, om patienten exempelvis själv tänker att problemet uteslutande har kroppsliga orsaker.


Det faktum att sambandet mellan kroppen, tankar, känslor och beteenden är ett så pass outforskat område öppnar för oändliga möjligheter inom framtidens vård. Det är mycket troligt att man inom en ganska snar framtid kommer att betrakta vår uppdelning i kropp och själ som väldigt stelbent och oändamålsenlig.



Hur får man hjälp?


Om du själv tror att det kan finnas psykiska eller sociala orsaker bakom ett sjukdomstillstånd är det viktigt att du tar upp det med din läkare. Du ska också efterfråga kompetensen från andra yrkesgrupper som kan sprida mer ljus över dina problem.



© Psykologiguiden 2016 

Författare: Jenny Klefbom, leg psykolog
Publicerad: 2009-04-29
Uppdaterad: 2013-05-23