Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Årstidsbunden depression

Det är inte alla människor förunnat att njuta av årstidernas växlingar. För en liten del innebär övergången till en ny årstid att man varje år insjuknar i depression. Vanligast är att detta sker under den mörkaste delen av året, det vill säga under hösten eller tidiga vintern. Men det förekommer också att insjuknandet sker under våren eller sommaren.


En stor del av svenskarna upplever att de blir tröttare under hösten och vintern. Sju procent beräknas få svårare symtom än så, medan tre till fem procent får så pass starka symtom att de uppfyller kriterierna för en egentlig depressionsepisod, som då kallas årstidsbunden depression.


Även om det kan förekomma är det relativt ovanligt med årstidsbundna känslomässiga besvär hos barn. Problemen börjar ofta i yngre vuxenålder.


Årstidsbunden depression, även kallad vårdepression och/eller höstdepression, tycks ha en stark koppling till ljus och mörker. Problem av den här typen existerar t ex knappt i länder som ligger nära ekvatorn, och blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer på norra och södra halvklotet där dygnet växlar i längd mellan årstiderna.


Det finns ingen entydig förklaring till varför mörkret påverkar vårt humör på det här sättet. En teori är att ämnet melatonin, som styr vår dygnsrytm, är en viktig faktor. En annan hypotes är att det är serotoninsystemet, som är mycket viktigt vid alla depressioner, som påverkas. Det finns också idéer om att D-vitamin kan spela en viss roll.


Varför vissa drabbas, och andra inte, har att göra med att vissa är mer ärftligt sårbara än andra. Men hur man lever spelar också stor roll.

 

Varför vissa människor drabbas av årstidsbundna depressioner under den ljusare delen av året har man inte funnit någon förklaring till.



Symtom


Diagnosen årstidsbunden depression, som på engelska heter Seasonal Affective Disorder (SAD), etablerades på 80-talet, men finns beskriven i litteratur redan under antiken. Den är inte någon egen sjukdom, utan specificerar att depressionsepisoder med en tydlig koppling till årstiden har funnits i minst två år i följd. Depressionssymtomen är därför samma som för andra typer av depressionsepisoder. Men det finns ändå vissa typiska tecken som karaktäriserar den årstidsbundna depressionen.


Det är t ex mycket vanligt att man känner en stor trötthet, som inte lindras av ökad sömn. Detta trots att man ofta också sover längre än vanligt vid årstidsbunden depression.


Ett annat vanligt tecken är ett ökat sug efter kolhydrater, och då i synnerhet socker. Till följd av tröttheten upplever man ofta svårigheter att koncentrera sig och fokusera, t ex i arbetet.


Många personer som har årstidsbundna depressiva besvär rapporterar också att de har nedsatt immunförsvar, vilket leder till att de ofta drabbas av infektioner och andra sjukdomar.



Vad kan man göra själv?


I förebyggande syfte, och om problemen inte är så allvarliga, finns det mycket man kan göra för att undvika de årstidsrelaterade besvären.


Det kanske viktigaste är att försöka tillbringa mycket tid ute under dygnets ljusa timmar, även mulna dagar. Och undvik solglasögon eller färgade linser, eftersom det är via ögat som vi tillgodogör oss ljuset.


Regelbunden motion, ca en timme tre gånger i veckan, och förstås allra helst utomhus, ger också effekt.


Alkohol förstärker depressioner och bör därför konsumeras med försiktighet om man är i riskzonen för depression.


Slutligen bör man planera sitt liv för att undvika stress, och ha regelbundna rutiner för sömn och matintag.



Hur får man hjälp?


Behandlingsmetoder som vid forskning har visat goda resultat är psykoterapi och olika typer av medicinering. Allra bäst behandlingsresultat har man fått med en kombination av terapi och medicin.


Psykologisk behandling med inslag av så kallad beteendeaktivering är ofta verksam vid den här typen av depressioner. Den går ut på att klienten får stöd i att inrätta sitt liv på ett sätt som minskar de depressiva symtomen, vilket kan skynda på symtomlindringen.


En omstridd behandlingsmetod, som ändå erbjuds av flera landsting, är ljusterapi. Det finns i dagsläget inga entydiga vetenskapliga bevis för att ljusterapi ger någon effekt, än mindre varaktig sådan, vid årstidsbunden depression.


För hjälp kan man börja med att vända sig till vårdcentralen, som sedan vid behov kan remittera vidare. Har man möjlighet kan man också vända sig till en privatpraktiserande psykolog eller psykoterapeut.



© Psykologiguiden 2014 

Författare: Jenny Klefbom, leg psykolog
Publicerad: 2009-09-23
Uppdaterad: 2014-03-21