Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Borderline

Borderline, eller Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) som tillståndet också kallas, innebär ett stort lidande för de drabbade, och kommer också att involvera omgivningen i hög grad. De snabba svängningarna mellan hygglig balans och katastrof, mellan idealisering och nedvärdering, eller vitt och svart sliter på relationerna och gör att andra människor lätt tröttnar på personer med Borderline PS.


Som med andra personlighetsstörningar ska tillståndet gå att spåra åtminstone till tonåren och orsaka kliniskt signifikant lidande och funktionsnedsättning.


Orsakerna till Borderlinetillstånden är inte helt klarlagda men de flesta forskare anser att det rör sig om ärftliga sårbarhetsfaktorer som i kombination med ogynnsamma uppväxtvillkor formar de här dragen.


Även om några personer med diagnosen inte har en klart belagd bakgrund av psykiska och fysiska (ibland sexuella) övergrepp, och rentav vanvård, är det ändå en väldigt påtaglig gemensam faktor.



Symtom


Det mest påtagliga hos personer med Borderline är de dramatiska svängningarna mellan normalt stämningsläge till nedstämdhet och ångest, ibland stegrad till gränspsykotiska upplevelser.


Vredesutbrott, dramatiska utspel, provocerande självdestruktivitet och impulshandlingar är vanliga.


En ständigt närvarande tomhetskänsla beskrivs av många, liksom svårigheter att behålla en känsla av en stabil identitet. Relationer till andra präglas också av detta.


På senare år har man i förståelsen av den här störningen belyst svårigheter med det som kallas mentalisering, dvs förmågan att reflektera över sina egna och andras känslomässiga upplevelser. Sådana svårigheter resulterar i att personen inte kan se sin egen roll i en relation utan enbart uppfattar det som att andra är orättvisa, elaka eller fientliga. Det leder till ideliga avbrott i både sociala och nära relationer.


Verkliga eller befarade separationer upplevs som starkt ångestframkallande och undviks därför med alla medel.  Inte sällan leder också separationsupplevelser eller andra motgångar till hot om självmord.


Väldigt vanliga riskfaktorer när man har svårigheter i form av Borderline personlighetsstörning är missbruk och beroende. Återkommande stark ångest och nedstämdhet gör att man lätt lockas att ”självmedicinera” med alkohol, droger och överdoser av läkemedel.


Vissa löper ökad risk för självdestruktivitet i form av ätstörningar, självskadebeteende och riskabla sexuella kontakter.



Utredning och diagnos


Diagnosen ställs på basen av en noggrann genomgång av aktuella och tidigare besvär, bakgrundshistorien och observationer av sättet att relatera.


I utredningen bör också ingå en bedömning av kognitiva och uppmärksamhetsfunktioner.


Ibland kan det vara befogat att överväga flera olika diagnoser. En person med borderline personlighetsstörning kan ha en så pass klar barndomsanamnes att diagnosen ADHD kan läggas till. Likaså kan det finna tydliga inslag av bipolärt syndrom.



Behandling


Psykologisk behandling har visat sig ha stor effekt såväl på förmågan att handskas med tillvaron, som mer specifikt för att minska antalet självdestruktiva handlingar och stabilisera stämningsläget.


I de mest framgångsrika programmen kombineras individuell psykologisk behandling med färdighetsträning och andra gruppaktiviteter, t ex inom de program som kallas Dialektisk Beteendeterapi (DBT).


Läkemedelsbehandling kan vara nödvändig för att dämpa specifika symtom som depression eller vissa gränspsykotiska inslag (t ex paranoida upplevelser). Däremot är det pga missbruks- och självmordsrisken olämpligt att de här patienterna har tillgång till sömnmedel eller ångestdämpande medel av vissa typer.



Hur får man hjälp?


På många håll i landet finns särskilda mottagningar och team som arbetar med den här typen av personlighetsproblematik. Oftast görs utredningen och bedömningen vid en vanlig psykiatrisk öppenvårdsmottagning som sedan remitterar till rätt enhet.


För människor omkring en person med borderlinedrag kan det vara ytterst provocerande att ena dagen vara upphöjd favorit och den andra uppfattas som en lägre stående varelse. De här inslagen syns även i relation till vårdpersonal, vilket ofta skapar problem i vårdmiljön. Ibland leder det till att patienten med borderline får en sämre vård, vilket inte är professionellt.


Hitta mer om Borderline på Psykologiguiden >>

 

© Psykologiguiden 2014 

Författare: Håkan Nyman, Dr Med, leg psykolog, spec i neuropsykologi
Publicerad: 2009-10-21