Hur vet jag om jag är nära en utmattningsdepression?

Jag är 33 år och jobbar som förskollärare. Ett jobb med kärlek och glädje - men också stort ansvar, högt tempo, hög ljudvolym, kvällsmöten...och jag orkar inte.

Att göra bra ifrån sig på min arbetsplats innebär att man brinner för det man gör. För ett år sen, när jag kom tillbaka från föräldraledighet, upptäckte jag att jag inte längre brinner för mitt jobb. Sen dess har det gått utför. De två senaste månaderna har det känts som jag faller rakt ner. Jag trivs på jobbet men kan inte känna mer. Jag har gått ner i tid och jobbar nu 75% för att ha mer tid med sonen. Men är ändå helt slut.

Jag har inte hört något negativt från mina kollegor - men känner själv att jag inte gör ett bra jobb. Jag klarar inte av de spontana situationer där jag måste ta snabba beslut. Bara att ha en morgonsamling med barnen är en riktig utmaning, trots att det tidigare suttit i ryggmärgen. Jag finner mig inte, vet inte vad jag ska säga och göra. Jag känner hur ögonblicket där jag förväntas agera försvinner utan att jag varken gör eller säger något. Jag sprider grejer omkring mig utan att minnas vart jag har lagt dem, glömmer att göra saker som jag lovat, vill inte vara med på sociala saker med kollegorna. Jag har ofta huvudvärk och yrsel.

Som 19-åring fick jag ätstörningar med depression, ångest och social fobi. Jag vill inte börja må dåligt igen. Vad bör jag göra? Eller är jag bara en trött småbarnsförälder?