2012-06-12
Säkerhetsbeteende vid talrädsla
Jag har talrädsla sedan 10 år tillbaka ungefär. Jag undviker talsituationer om jag kan, men ibland på jobbet och i skolan krävs det ju att man talar. Det jag nästan är mest nervös över är att det ska synas och höras att jag är nervös. Jag är särskilt fokuserad vid att det inte får märkas att jag är torr i munnen. Jag brukar därför alltid ha ett tugummi i munnen när jag talar. Är detta ett säkerhetsbeteende?
Anna Karlstedt svarar:
Du beskriver ju ett problem som är väldigt vanligt. En av de vanligaste rädslorna är att tala inför andra och utsättas för andra människors granskning. Många beskriver just det som du också berättar, att man är väldigt rädd för att det skall synas att man är nervös. Det leder till att man har tankar av det slaget i huvudet. ”Nu märks det att jag är nervös”. ”Syns det att jag svettas?” ”Hjälp, det hettar i ansiktet, jag är säkert röd”. ”Min röst darrar, jag kommer komma av mig, gud så pinsamt”. ”Jag klarar inte det här”.
Eftersom de tankarna känns skrämmande så ökar det stresspåslaget i kroppen och vi blir ännu mer fokuserade på nervositeten och de skrämmande tankarna. Du beskriver att du har extra fokus på att inte vara torr i munnen. Att tugga tuggummi för att undvika det är absolut ett säkerhetsbeteende.
Om du och jag skulle jobba med dina svårigheter är det något jag skulle uppmana dig att plocka bort vid ett passande tillfälle. Exponeringen går ju ut på att göra en ominlärning – jag kan klara av att prata i den här gruppen utan att ha en massa ”livlinor”, även om jag är nervös, etc.
Att långsamt plocka bort säkerhetsbeteenden och dessutom göra tvärtemot vad man helst vill (fly) är väldigt effektivt vid den här typen av problem. Så har vi ju också jobbat i programmet om talrädsla i SVT.
Här kan du läsa mer om:
TalrädslaTalrädsla - Ta bort tricksenUR - TalängslanVänliga hälsningar,
Anna Bennich Karlstedt, leg psykolog
Självhjälp, svarsbank
