Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Sömnproblem

Problem med sömnen kan ha många orsaker, som t.ex stress, depression eller sjukdom. Problemen kan bestå i att det blir för mycket, för lite eller för dålig kvalité på sömnen. Sömnstörningar är idag vanligt förekommande och något som behöver tas på allvar. 

 
Ungefär en tredjedel av våra liv ägnar vi oss åt att sova och det verkar vara ett måste för att kroppen ska få en chans att återhämta sig efter dagens påfrestningar.

 

Hur mycket sömn vi behöver är individuellt och varierar också beroende på ålder, men idag sover de flesta vuxna mellan sex och nio timmar per natt – vilket troligtvis innebär att många får för lite sömn.

 

Mängden sömn är dock inte det största problemet, utan snarare dålig kvalité på sömnen. Dagar fyllda av stress och upplevd tidsbrist ger oss en ytlig och orolig sömn. Många får också sin sömn störd av olika anledning. Det kan handla om att man blir väckt av småbarnsskrik, ringande mobiltelefoner eller tutande bilar på gatan utanför.


 

Risker

 

Exakt vad som händer under sömnen vet man fortfarande inte. Däremot vet man ganska väl vad som händer om vi inte får sova ordentligt. På kort sikt kan följande hända: tålamodet försämras, liksom koncentrationen, minnet, inlärningsförmågan, reaktionsförmågan och kreativiteten. Kort sagt; vi fungerar helt enkelt sämre.

 

På lite längre sikt kan sömnbrist bland annat ge upphov till viktuppgång, försvagat immunförsvar, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

 

Flera studier visar också att det finns ett tydligt samband mellan sömnkvalité och livskvalité och även med livslängd. Man skulle kunna se det som att åldrandet och slitaget på kroppen bromsas under sömnen.  

 

 
Drömmar

 

En annan sak som sker under sömnen är att vi drömmer. Ungefär en fjärdedel av sovtiden ägnar vi åt detta. Vad drömmarna har för syfte är inte helt klarlagt, men aktuella teorier pekar på att det sker en slags bearbetning av dagens intryck i drömmarna som underlättar inlagring av minnen. Det finns även teorier om drömmarnas symboliska värde – som dock inte är vetenskapligt belagda.

 


Orsaker till dålig sömn

 

Dålig sömn och insomningsvårigheter kan vara symtom på allt från depression, stress och till drogmissbruk och kroppsliga sjukdomar. Det kan också vara en biverkning av medicinering eller en naturlig följd av tillfälliga hormonella förändringar.

 

Men sömnsvårigheterna kan även vara det primära problemet, som i sin tur kan ge upphov till både sämre livskvalité och sjukdomar. Det finns flera olika typer av primära sömnstörningar, men den vanligaste diagnosen är Insomnia som kännetecknas av insomningssvårigheter, täta uppvaknanden och en känsla av att aldrig känna sig utsövd.

 


Vad kan man göra själv?

 

Det bästa är att förebygga sömnproblem genom att undvika stress och se till att ha bra sömnvanor.

 

En skön säng och ett tyst, mörkt och svalt rum är en bra förutsättning. Att gå och lägga sig och gå upp ungefär samma tid varje dag är också att rekommendera, liksom att varva ner i god tid innan läggdags.

 

Om sömnproblemen redan är ett faktum gäller det att försöka hitta och minimera orsakerna. För mycket alkohol, för lite motion och dåliga matvanor är exempel på faktorer som kan påverka sömnen.

 
Det är också viktigt att tänka på när man sover. Som natt- eller skiftarbetare har man inget val, men annars är det inte att rekommendera att man vänder på dygnet och sover på dagen. Vi behöver nämligen dagsljuset för att må, och fungera, bra – och det finns inga lampor som kan ersätta dagsljuset. Till och med en molnig dag ger solen minst 50 gånger mer ljus än ett väl upplyst vardagsrum. 

 

En kort tupplur på max 30 minuter mitt på dagen är ett effektivt sätt att ta igen förlorad sömn på, men det är inget att rekommendera för den som har svårt att somna på kvällarna.

 


Hur får man hjälp?

 

En vanlig orsak till insomningssvårigheter är stress och oro. Psykologisk behandling av sömnsvårigheter går därför ofta ut på att hitta strategier för att reducera och hantera stress och orostankar. Men det kan också handla om att se över hela livssituationen och då kan fokus hamna på helt andra saker.

 
Med tanke på att långvariga sömnproblem kan leda till sjukdomar av olika slag, och också vara tecken på sjukdom, så bör man vända sig till vårdcentralen om man inte lyckas komma tillrätta med problemen på egen hand.

 


Olika typer av sömnstörningar

Det finns flera olika typer av primära sömnstörningar:
  • Insomni kännetecknas av insomningssvårigheter, täta uppvaknanden och en känsla av att aldrig känna sig utsövd
  • Hypersomni är onormal sömnighet som gör att man behöver extra mycket sömn.
  • Narkolepsi innebär bland annat att man riskerar att plötsligt falla i sömn under dagen.
  • Sömnapné drabbar ungefär 10 % av alla snarkare och betyder att man har återkommande andningsuppehåll under sömnen. Detta påverkar såväl djupsömnen som REM-sömnen och leder till att man aldrig känner sig riktigt utvilad.
  • Störd dygnsrytm drabbar ofta personer med skiftarbete, men även andra människor kan ha problem med att den egna dygnsrytmen inte stämmer överens med omgivningens.
  • Mardrömmar som förekommer ofta kan både bidra till störd sömn och ett lidande på grund av de hemska drömupplevelserna.
  • Nattskräck innebär att man vaknar tvärt med ett skrik. Det är förknippat med en intensiv rädsla och man har efteråt svårt att minnas vad som hänt.
  • Sömngång sker i gränslandet mellan sömn och vakenhet. Här är den största risken att man kan skada sig, varför det viktigaste är att se över säkerheten.

 

© Psykologiguiden 2016 

Författare: Ingrid Gråberg, leg psykolog
Publicerad: 2010-03-04
Uppdaterad: 2011-09-06