Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Semester – ångest eller återhämtning?

Semestern är en tid när förväntningar ska uppfyllas, allt från vädret till familjelyckan. Och det är ofta många saker, på helt olika plan, som vi skjuter upp till semestern. Egen vila. Hitta tillbaka till sin partner. Städa vinden. Hälsa på hos farmor. 


- Semestern en utmärkt period att börja reflektera över sitt liv. Och DET är faktiskt en bra början för att klara av allt det andra, säger Anette Utterbäck, psykolog, psykoterapeut och forskare.

Värst är det förstås för de av oss som inte hunnit eller tillåtit sig sådana reflektioner på ett bra tag. 

    

- Det är som när man inte städat på länge – stökigare att reda upp. Dessutom är vi människor ganska bra på att ljuga för oss själva. Många undviker att fundera över hur de hanterar sina liv genom att boka upp semestern med resor, aktiviteter och mycket umgänge.


För andra blir semestern en frustrerande period eftersom avkopplingen aldrig infinner sig i tillräckligt många och långa tidssjok. Även i hängmattan störs du av morgondagens planering – särskilt om den innefattar sådant du egentligen inte vill göra.

 

- Ordet ”borde” är en varningsklocka. ”Borde” - det tyder på att du känner ett tvång att göra något du inte vill eller orkar; dvs att du inte accepterar hur din livssituation ser ut just nu och utifrån det gör bästa möjliga val.


Acceptans är en framkomlig väg för att minska frustrationen när inte allt blir exakt som tänkt. Att ta det som det är, acceptera förutsättningarna, göra det bästa av situationen. Även om det regnar, bilen går sönder eller en hord av släktingar oväntat dyker upp.


Här ingår också att våga möta sina känslor – och i vissa fall acceptera att det är läge att ändra på något: Insikten ”Jag trivs inte längre med min partner” behöver få konsekvenser. Något är inte bra. Kanske behöver du se att du själv är gnällig och intolerant och försöka ändra på det. Eller inse att kärleken faktiskt tagit slut.

 

 

Hur hanterar du omvärldens krav?

 

A och O är att ständigt vara medveten om att du väljer att göra det du gör. Om du åker den långa omvägen för att hälsa på en sjuk vän, eller om du lägger tre dagar på att måla om dörrarna, då ska det vara för att du faktiskt inte vill låta bli, menar Anette Utterbäck.

 
- Säg till dig själv att ”det är jag som väljer det här för att jag faktiskt tycker att det känns bra att göra det - eller få det gjort”. Och om du ändå känner dig som ett offer för omvärldens krav - fundera på hur du kan ändra din inställning, det är den som är problemet.

 

 

Träna på att göra ingenting

 

Svenskarna har bland de längsta semestrarna i världen, konstaterar Giorgio Grossi, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

 
- Men under semestern jobbar många stenhårt, bygger, fixar, åker runt och samlar på prestationer. Det är inte avkoppling.
Hur lång tid det tar innan du varvar ned beror ju på hur stressad du varit före semestern och hur bra du är på att få det stressfysiologiska systemet att slå ned på takten.

 
- Det tar olika lång tid för oss att hitta tillbaka till den där aha-upplevelsen: ”ja just det, det är så här bra livet kan vara”.
Och det finns de som återvänder till jobbet utan att ha kommit dit alls.


- Efter en lång tids stress är det svårt att gå ned i varv, man måste faktiskt arbeta aktivt på det.
Det är inte heller alla som vill ha avkoppling eller avslappning, eftersom den ger dem en upplevelse av rastlöshet, ett krypande obehag som faktiskt kan kännas fysiskt i kroppen.


- De kan känna av en lurande ångest som i värsta fall kan blomma ut i en panikattack om de försöker göra inget, inget alls.
Men i de allra flesta fall är det bara att härda ut, ångesten rullar förbi, tankar som börjar med ”jag borde…” stör mindre och mindre. Om du bestämt dig för att kunna hålla dina stressreaktioner i schack är semestern ofta en bra tid att träna.


- Bli vän med hängmattan! Knepet är att ligga kvar trots att du vill springa upp och börja fixa med något. Rastlösheten försvinner och du når en känsla som du förhoppningsvis kan plocka fram igen, i jobbet och vardagen.


Är du en ovan ”avkopplare” kan det vara bra att göra klart för familj eller medsemestrare att ”nu vill jag ha en halvtimme för mig själv”.

 

 

Hur återhämtar du dig bäst?

 

Vad ska man då göra på ledigheten - vandra, sporta, ligga på stranden? Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, menar att det är svårt att generalisera om vilken slags semester som ger bäst återhämtning; allt hänger på vår upplevelse och vad vi gör resten av året. Att rensa ogräs kan vara avkoppling för någon och frustration för någon annan.

 

- Det finns inte mycket forskning på området, men det är rimligt att tänka sig det är bra om semestern skiljer sig från vardagen; att det är extra bra att röra på sig om man sitter framför en dator annars, och att vila kroppen ifall man sliter fysiskt annars.
Mer än hälften av alla svenskar åker utomlands på semester någon gång per år. Kanske är miljöombytet viktigare än själva stranden eller skidbacken – färre ”borde” och ”måste”.


De första dagarna då du börjar jobba igen kan du vara extra trött. Omställningar tar energi och kanske har du fått en förskjuten dygnsrytm under semestern.


- Sedan brukar man notera en ökad energi och pigghet, som håller i sig några veckor. Därefter faller vi ofta tillbaka i våra vanliga mönster igen.


Forskning kring vad som skulle hända om vi inte hade semester är sällsynt. (Det är nog svårt att hitta personer som vill vara med om ett sådant experiment!) Men det finns en större amerikansk studie av en grupp män som inte tagit semester på nio år.
- Där fann man att årlig semester minskade risken för såväl total dödlighet som dödlighet i hjärtkärl-sjukdom, berättar Gunnar Aronsson.


En gammal, högst ovetenskaplig, rekommendation är att vi bör ta tre veckors sammanhängande ledighet för att kunna koppla av från jobbet.


- Den bygger på tanken om att det tar några dagar första veckan  innan man varvar ned, och att sista semesterveckan blir naggad i kanten av att man börjar tänka på jobbet igen. Återstår alltså en vecka där i mitten av obefläckad semesterfrid.

 

Inför semestern:

  • Är ni flera om semestern? Prata om vad ni förväntar er, vad ni gör om det blir uselt väder etc. Om ingen förväntar sig att stå för/hjälpa till med matlagning etc kan det också vara något som ni bör reda ut.
  • Börja trappa ned tempot sista veckan på jobbet så får du ”mer” semester.
  • Se till att det finns backup på jobbet som sköter det löpande så att du slipper återkomma till ett berg av väntande arbete, och ett semestermeddelande till e-posten.
  • Är du sådan att du känner dig stressad/får lätt ångest över att inte ha koll på mailen alls? Lägg in en tidsavgränsad ”mailtid” under semestern. Alternativt: Träna på att känna acceptans för inte ha någon möjlighet att öppna mailen - vad är det värsta som kan hända?
  • Skriv ned en lista med sådant du ska komma ihåg att göra när du kommer tillbaka efter semestern. Gör den inte för lång. Poängen: Lämna listan på jobbet, så finns chansen att du också lämnar tankarna på dessa uppdrag där på skrivbordet.

Under semestern:

  • Träna på att känna att du väljer vad du gör med ditt liv. För det gör du väl?
  • Träna på att ta vara på nuet, antingen själv eller med hjälp av någon bok om t ex mindfulness.
  • Att börja med: Iaktta dina tankar utan att döma, acceptera dina känslor utan att göra någon ansvarig. Bara känn hur det känns – tills du upplever glädjen som finns under.
  • Praktisera avslappning i vardagen, som du kan ta med dig även efter semestern. Ett djupt andetag tar dig tillbaka till ”här och nu” och kan fungera som ”RESET”. Obs att detta tar tid att lära sig.
  • Om du reser, försök att uppleva istället för att samla på upplevelser.

 

 


© Psykologiguiden 2016 

Författare: Åsa Fagerström, medicin- och vetenskapsjournalist
Uppdaterad: 2015-06-22