Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Natur & Kulturs

Psykologilexikon

 

Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs

Psykologilexikon av Henry Egidius.


Lexikonet rymmer 18 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 9 000 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.

 

Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.


 

Sök:

 

Skriv in ditt sökord i rutan ovan, eller klicka på en bokstav för att bläddra i lexikonet.

DSM

Eng: uttal på engelska: [ˌdi:ˌesˈem].

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM, "Diagnostisk och statistisk handbok om psykiska störningar" är den av American Psychiatric Association antagna och speciellt i USA använda klassificeringen av psykiska funktionsnedsättningar, besvär och sjukdomar.


Den används också internationellt, särskilt i forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar.


Beteckningen "statistisk" kommer sig av att dess syfte bland annat är att ta fram statistik över förekomsten av olika diagnoser i olika områden och under olika tidsperioder.

 

Versionerna 4 och 5 skrivs även (felaktigt): DSM IV i stället för DSM-IV och DSM 5, DSM V eller DSM-V i stället för DSM-5.


Historik

I USA publicerades den första officiella klassificeringen av sjukdomar, där även psykiatriska diagnoser ingick, år 1933, kallad The Standard Classified Nomenclature of Disease.


År 1952 kom den första DSM för enbart det psykiatriska området, 1968 utgavs DSM-II och 1980 kom DSM-III.


Redan 1983 tillsattes en arbetsgrupp för att utforma DSM-IV, som dock inte blev färdig för publicering förrän 1994. Under åren 1987-1994 användes en reviderad form av DSM-III med titeln DSM-III-R.


Från år 1994 användes fjärde upplagan av DSM-IV och från 2000 en övergångsversion, som kallas DSM-IV-TR (TR = text revision). Den ersattes 2013  av DSM-5, från oktober 2014 tillgänglig även i svensk översättning med titeln "MINI-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5".

DSM-III och DSM-IV skilde sig från tidigare indelningar och beskrivningar av syndrom i flera avseenden.


Termen "psykosomatisk" fanns i DSM-II men saknas i DSM-III och DSM-IV beroende på att det funnits så många olika teorier om vad sambandet mellan psykiskt och kroppsligt består i och hur det fungerar. Därför valde man i stället att föra de psykosomatiska sjukdomarna till en grupp med följande rubrik: Psychological factors affecting medical condition (psykologiska faktorer som inverkar på det fysiska hälsotillståndet).


Indelningen av psykisk ohälsa i två huvudgrupper, neuroser och psykoser, övergavs från och med DSM-III och begreppet neuros togs helt bort.


Beskrivningar, inte förklaringar

Klassificeringen bygger på beskrivningar av sjukdomsbilder (syndrom) och tar inte ställning till olika teorier om orsakerna till de olika symtom (utom på det sättet att flertalet av dem förutsätts ha sin grund i förändringar i nervsystemet och ett fåtal i påverkan från omvärlden).

 

Termen disorder

I stället för termen sjukdomstillstånd, state, (till exempel i termer som ångesttillstånd), används genomgående termen 'störning', disorder, i något fall dysfunction. Ordet disorder svarar i de flesta fall mot den i Sverige använda termen 'syndrom' som till exempel i 'ångestsyndrom'.

 

Fem "axlar" i tidigare versioner

Den psykiatriska diagnosen var tidigare multiaxial, vilket innebar att den gjordes i fem olika avseenden:

 

  • Första axeln: den aktuella kliniska symtombilden.
  • Andra axeln: eventuell grundläggande personlighetsstörning eller utvecklingsstörning.
  • Tredje axeln: bedömning av patientens fysiska sjukdomar eller allmänna hälsotillstånd.
  • Den fjärde axeln: bedömning av patientens sociala situation (bland annat graden av psykisk och social påfrestning).
  • Den femte axeln: en bedömning av patientens globala psykiska, sociala och yrkesmässiga funktionsförmåga (se GAF).

 
I DSM-5 har modellen med axlar slopats och ersatts av en single-axis approach.


Från kategorier till dimensioner - en strävan

En del andra förändringar har gjorts i DSM-5 i strävan att alltmer övergå från kategoriindelning till en dimensionell modell, bland annat med hjälp av skalor för gradering av svårighetsgrad och specifikationer inom en viss diagnos i stället för självständiga diagnoser.

  

Relaterade sökord: DC 0-3, daggerkod, diagnostik, dimensionellDSM-IV-TR, DSM-5, etiologisk diagnos, ICD, ICF, nosologi, personlighetsstörning.


Fråga psykologen


 

Intervju med Henry Egidius

I samband med att Henry Egidius blev hedersledamot i Sveriges Psykologförbund intervjuades han om sitt arbete med Natur & Kulturs psykologilexikon på Psykologiguiden.

 

 

På Psykologiguidens Facebooksida hittar du bl.a. de mest lästa frågorna och svaren varje vecka. Du kan även följa oss på Twitter.