Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän
 

Natur & Kulturs

Psykologilexikon

 

Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs

Psykologilexikon av Henry Egidius.


Lexikonet rymmer 18 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 9 000 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.

 

Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.


 

Sök:

 

Skriv in ditt sökord i rutan ovan, eller klicka på en bokstav för att bläddra i lexikonet.

mentalisering

Eng: mentalization [ˌmentəlɪˈzeɪʃən]; verb: mentalizing ['mentəˌlaɪzɪŋ], mentalize ['mentəlaɪz], mentalizes, mentalized.

Stavas på brittisk engelska alternativt med 's' i stället för 'z': mentalisation; mentalise, mentalises, mentalising, mentalised.


Term från slutet av 1960-talet som fått ökad användning under 2000-talet och används både av psykodynamiskt och neurobiologiskt orienterade forskare och av psykoterapeuter, vanligen i betydelserna 4 och 5, ofta även i betydelse 3.

 

Ordet har flera betydelser och förekommer både som verb och substantiv. En sammanfattning av definitionerna 1-3 skulle kunna se ut så här: mentalisering innebär att se sig själv utifrån och andra inifrån.

 

1. Mental aktivitet som består i att man föreställer sig något på olika sätt, reflekterar över det man är med om, funderar på hur man ska göra i en viss situation och liknande. I denna betydelse står termen mentalisering för det faktum att vi kan leka med och laborera med omvärlden i form av problemlösning, fantasi och kreativitet.

 

2. Metakognition: att vi kan reflektera över att vi ser, hör, tänker, känner och vill, att vi tvekar, är osäkra, drömmer och så vidare. Vår tanke har då inte det som vi ser och hör som objekt utan själva varseblivningen som är en representation av det sedda och hörda.


Se även metarepresentation (1).

 

3. Medvetandeteori (eng: theory of mind, ToM), som består i att vi har en uppfattning om a) att andra människor har känslor, behov och föreställningar av samma typ som vi själva, b) hur andra tänker och känner i olika situationer.


Se även metarepresentation (2).


Denna typ av mentalisering sägs vara explicit, därför att vi försöker föreställa oss medvetet hur andra tänker och känner.

 

4. Kognitiv och emotionell kontakt med andra i ett samspel. Interaktionen är då av annan karaktär än när man interagerar (kommunicerar) med en maskin eller dator eller maskiner eller datorer med varandra eller lämnar ett meddelande till någon. Genom sådan interpersonell och levande kontakt kommer människor in i varandras sätt att tänka och känna och vilja saker. De upplever en relation. Denna typ av mentalisering kallas implicit, därför att den ligger i själva kontakten. Vi för inte något resonemang om hur den andre tänker eller känner eller önskar utan upplever det intuitivt, icke-medvetet. Vi mentaliserar varandra, sällskapsdjur inräknade (eng: we mentalize each other and our pets). 


Relaterade sökord är här: relation, terapeutisk allians.


Enligt den brittiske forskaren och professorn i psykologi vid Londonuniversitetet, Peter Fonagy, är anknytningen under individens första år eller upplevelse av psykiskt trauma av betydelse för utveckling av förmågan till implicit mentalisering.

 

Mer information om denna teori finns under sökorden affektregleringsteori, affektspegling, mentaliseringsteori.

 

5. Kognitiv och emotionell kontakt med egna tankar, känslor, minnen och traumatiska upplevelser. I denna betydelse kommer mentalisering nära den typ av mindfulness och acceptans som man använder terapeutiskt i mindfulnessbaserad terapi, bland annat i mindfulnessbaserad kognitiv terapi, acceptance and commitment therapy och dialektisk beteendeterapi.


Återupplevandet av tidigare händelser och reaktionerna på dem gör att individen får en speciell kontakt med sitt eget själv i form av metarepresentationer (1) som gör konfrontation möjlig. Det är en form av inre exponering (exponering i fantasin) som skiljer sig från den beteendeterapeutiska genom att inte bara bestå i tillvänjning (desensitisering) utan genom att ge möjligheter till en aktiv bearbetning och ett bemästrande av svåra tankar och minnen.


Relaterade sökord (utöver ovan angivna klickbara ord): social kompetens, spegelneuron, spegling.


Fråga psykologen


 

Intervju med Henry Egidius

I samband med att Henry Egidius blev hedersledamot i Sveriges Psykologförbund intervjuades han om sitt arbete med Natur & Kulturs psykologilexikon på Psykologiguiden.

 

 

På Psykologiguidens Facebooksida hittar du bl.a. de mest lästa frågorna och svaren varje vecka. Du kan även följa oss på Twitter.