Psykologiguiden
Mindre textNormal textStörre textSkriv ut denna sidaLägg till bokmärkeSkicka denna sida till en vän

 

Psykologilexikon

Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs

Psykologilexikon av Henry Egidius.


Lexikonet rymmer cirka 7000 termer, förkortningar, begrepp och personnamn.

Sök:

 

Skriv in ditt sökord i rutan ovan, eller klicka på en bokstav för att bläddra i lexikonet.

social identitet

Eng: social identity.

1. De brittiska psykologerna Henri Tajfel och John Turner gjorde på 1970-talet omfattande studier av hur människors självuppfattning är förankrad i de sociala grupperingar där de är aktiva eller som de har kontakt med. Varje person får en självidentitet som tar form efter de grupper som de identifierar sig med. Det leder bl a till etnocentrism, dvs svårighet att förstå människor med andra gruppidentifieringar. Enligt Tajfel och Turner utformas en social identitet hos oss genom:

a) kategorisering (eng: categorization) med vars hjälp vi delar upp grupper, kulturer, människor på några få kategorier som vi kan hantera på ett någorlunda korrekt sätt (se prototyp och abstraktionsnivå),

b) identifikation (eng: identification) när vi resonerar om oss själva i relation till andra, vilket gör att vi får dels en social identitet genom självkategorisering (self categorization), dels en personlig identitet genom att vi tar fasta på hur vi skiljer oss från andra i samma kategori, varigenom vi uppnår en identitet i relation till andra med större eller mindre betoning, accentuering (accentuation),

c) social jämförelse (eng: social comparison) som leder till att vi uppfattar oss själva och de grupper som vi identifierar oss med mer positivt än vi uppfattar andra, främmande grupper, en princip som kallas den positiva distinktivitetsprincipen (principle of positive distinctiveness), som ligger till grund för vårt behov att göra distinktioner till vår egen fördel).

2. Andra psykologer, t ex Ken Gergen (f 1934) har använt begreppet social identitet som motsats till personlig identitet. Den sistnämnda är vår självuppfattning, enligt vilken varje individ ser sig som en unik varelse, medan den sociala identiteten inordnar oss i en grupp som vi känner oss speciellt förankrade i. Stark social identitet kan leda till depersonalisation i socialpsykologisk bemärkelse, dvs till att man tonar ner den individuella särprägeln.

(Se även depersonalisation (2), innegrupp, konstruktivism, psykosocial, social identitetsteori, utegrupp.)