Trivs inte med min farmor

Jag är en snart 12-årig tjej som inte gillar min farmor alls mycket. Hon är väldigt pedant och favoriserar folk och är väldigt prydlig mot sig själv och andra.

Jag har aldrig riktigt haft en så stark relation till min farmor, men jag tror att det blev sämre när jag var cirka 8 år för då så började hon jämföra mig och min storasyster som är smal och enligt min farmor "jätteduktig" och att hon kommer bli något stort. Men iallafall sa massa om att jag var lite större än vad min syster var i min ålder (är verkligen inte överviktigt är faktiskt smal) o sånt.

Sen varenda gång jag är med min farmor så pratar hon om min syster eller min kusin eller sig själv. Så det blir inge kul att åka dit, är hellre hemma och gör massa läxor än att tillbringa en dag med henne.

Men problemet är att jag vill gilla min farmor, och jag försöker verkligen, men liksom det går inte för jag blir så irriterad på henne ibland.

Men vad ska jag göra jag vill verkligen gilla henne!HJÄLP MIG!??


Jenny Klefbom svarar:

Jag tror att ditt problem är väldigt vanligt, det vill säga att man hellre vill göra andra saker än att umgås med sin farmor när man är 12 år. Oftast har det att göra med att man i din ålder har en massa intressen och kompisar som man hellre ägnar sin tid åt. Dessutom börjar farmödrar och andra i den äldre generationen ibland bli så pass gamla att de inte riktigt orkar lika mycket längre när man själv är nära att bli tonåring. Men för dig verkar det också finnas andra anledningar att inte vilja umgås med farmor.

Det du beskriver om din farmor låter ju inte särskilt schysst. Att jämföra syskon med varandra på det sätt som du beskriver är aldrig bra. Du skriver att du inte ens är överviktig, men jag tänker att även om du nu var det så skulle din farmors beteende ändå inte vara okej. Det är väl snarare så att någon som har problem av det ena eller andra slaget (exempelvis med övervikt) förtjänar ännu mer kärlek och stöttning.

Du skriver att du till och med hellre är hemma och läser läxor än besöker din farmor. Jag vet ju inte, kanske du älskar att göra läxor, men med tanke på att de flesta ändå tycker att det är jobbigt med läxor så tolkar jag det som att du har ett jättestort motstånd mot att åka till farmor.

När man är 12 så måste man ibland göra det som ens familj gör, det vill säga även följa med till farmor. Och du vill ju dessutom ha en bättre relation till henne. Så jag undrar hur mycket dina föräldrar har märkt av det som pågår, och vad de tycker om saken? Har du berättat för dem om hur sårad du blir av farmors elaka kommentarer och favoriserade av din syster? Har du berättat att du hellre gör läxor än träffar din farmor? Även om det kanske inte är lätt för dem heller, så tror jag ändå att det skulle vara lättare för din pappa att prata med sin mamma om hur du påverkas av hennes kommentarer. Även om det är svårt även för honom så är det faktiskt hans skyldighet att se till så att du inte utsätts för kränkningar. För det är ju faktiskt kränkningar du utsätts för, tycker jag att det låter som.

Förutom att be dina föräldrar om hjälp så finns det en sak till som jag tycker att du ska göra, och det är att fundera över varför du så gärna vill gilla din farmor fast hon inte är så snäll. Tänk på saken. Och skriv gärna upp i punktform vad du kommer fram till. Varför jag tar upp den här saken är att du skriver att ni aldrig har haft en stark relation tidigare. Det får mig att undra över varför det nu är viktigt för dig. För om det handlar om att du vill ha det din syster har, eller att du vill ”vinna” din farmors kärlek, eller att du kanske vill leva upp till dina föräldrars förväntningar, eller de normer som råder i samhället (och som säger att man ska ha starka band till varandra inom en familj) så finns det anledning att fundera över om det här verkligen är rätt väg att gå för dig.

Kanske har du en farfar, mormor eller någon annan som du kan ha den här starka relationen till i stället, och som ger mer tillbaka till dig för den kärlek som du vill ge.

Vänlig hälsning,