Retroaktiv svartsjuka

Sedan några månader tillbaka har jag träffat en kille som är helt fantastisk. Han har många egenskaper som jag verkligen värdesätter och jag kan se en framtid tillsammans med honom. Det enda problemet är att jag ibland känner mig väldigt dålig och osäker på mig själv.

Innan han träffade mig hade han sambo. Han har gjort så mycket mer, rent förhållandemässigt, än vad jag har gjort. Han har levt med en person i flera år, som han älskade och trodde sig skulle leva hela livet med. De hade till och med husdjur ihop. Sedan lämnade hon honom.

Jag tror att jag i grund och botten har dåligt självförtroende, men i vanliga fall känner jag inte av det. Det är bara när jag är i förhållanden som jag blir så här osäker på mig själv. Alla småsaker som partnern säger, som på något sätt antyder att jag inte räcker till, fastnar och jag känner mig totalt värdelös. Detta leder till att jag jämför mig med hans ex, fastän jag knappt vet någonting om henne. Även tankar om att jag sover i deras säng, klappar deras husdjur osv få mig att känna mig nere. Det känns som om jag har ersatt henne, samtidigt som jag inte fyller hennes skor. Det är svårt att förklara, men den här känslan gör mig galen.

Jag vet att problemet ligger hos mig. Retroaktiv svartsjuka kanske detta kallas? Eller bara dåligt självförtroende? Det känns som om jag behöver någons vägledande ord som får mina tankebanor att ändras. Att han är med mig nu av en anledning osv. Tacksam för svar och hjälp!


Philip Weiss svarar:

Tack för din öppenhjärtliga fråga! Du har egentligen en mycket god självinsikt. Du skriver - Jag vet att problemet ligger hos mig -. Det är goda nyheter! Dina tankar påverkar dina känslor som i sin tur påverkar dina beteenden. I slutändan kan du till och med förlora din kille inte på grund av att han ser dig som otillräcklig utan för att dina negativa tankar gör dig så osäker. Hur kan du komma tillrätta med dina svårigheter?

Om vi tittar på dina tankemönster finns det en del du själv kan göra. En bra början är att du lägger märke till att du tänker negativa tankar om dig själv som mest handlar om att du jämför dig med din killes ex. När du väl kan observera att du tänker negativa tankar så kan du konstatera att det faktiskt bara är tankar liksom känslor som följer på tankar bara är känslor. Vad jag menar är att vi tänker en väldig massa tankar under en dag och det är egentligen bara tankar som har mer och ofta mindre med verkligheten att göra. Så ett första steg är att ifrågasätta dina tankar. Vad har du för bevis för att det är som du tänker? Vad talar för respektive emot så som du tänker? Vad skulle du säga till en väninna som sade det du tänkte?

Ett annat sätt är att helt enkelt acceptera dina tankar (mindfullness) som tankar du får för att du är osäker på dig själv och låta dem få komma och gå utan att du blir dina tankar. Du HAR tankar och du måste inte BLI dina tankar. Vissa tankar är bra att ha, men många orostankar kan man titta på och ta avstånd ifrån och låta vara.

Ytterligare ett sätt är tankestopp. Fråga - är denna/dessa tankar till gagn för mig? Om svaret är nej stoppa tanken/tankarna. Ta bort dem eftersom de inte hjälper dig!

Känslor är svårare att påverka. Känslor kommer och går. Bästa sättet är att inte kämpa emot känslor utan låta dem passera utan att agera på dem verbalt eller beteendemässigt.

När det gäller beteende så finns det ett sätt som är både svårt men också lätt att göra. Om du med din kille känner att du kommer till korta så är den automatiska beteendereaktionen att dra sig tillbaka, blir mindre fysisk, kanske säga nedvärderande och självkritiska saker om sig själv. Gör tvärt om! Säg precis motsatsen till det du säger när du är negativ mot dig själv. Dra dig inte undan utan närma dig istället. Det brukar vara jobbigt och till och med ångestskapande i början, men släpper efter hand. Det påverkar dina tankar om dig själv (mer positiva), dina känslor men också din killes bild av och känslor för dig.

Pröva dessa interventioner som du kan göra på egen hand. Om du trots detta inte kommer vidare så rekommenderar jag dig att kontakta en psykolog/psykoterapeut med kognitiv inriktning.

Hälsningar,