Min fru har en mycket god manlig vän

Min fru har länge haft en god vän som började som patient till henne. Han har betytt mycket för henne.Nu i somras hjälpte jag en kvinnlig vän i hennes relationskris. Vi pratade dagligen i ett par veckor (jag var pappaledig och min fru jobbade mycket). Jag berättade allt för min fru.Min fru blev trött på att höra mig prata om detta och for iväg till sin vän för att som hon sa få en paus i jobbandet och familjelivet.

Den natten var de ute och roade sig, pratade massor och avslutade med att prata i hennes säng iförda pyjamas. Hon beskriver denna natt som underbar för de hade sådan kärlek/närhet och att de kände att om situationen var en annan så skulle de ha haft sex. Nu slutade det med att han försökte gå vidare genom att kyssa henne, men hon sa nej. Sedan sov de tillsammans och hon kom hem på kvällen dagen efter.Hon säger att hon vill leva med mig och att händelsen gjort henne hel som människa.

Hon vill ha honom kvar som vän och de pratar och smsar flera ggr/v. Hon åker till hans ort varje vecka och träffar honom och pratar ett par timmar och vill gärna vara i olika sammanhang som han ingår i för att det är så många bra saker som t.ex. meditationer osv.Jag förstår hennes behov av bekräftelse men känner att svartsjukan smyger sig in i mig.

Han kommer att vara en del av vårt liv även framgent och det känns konstigt. Hur ska jag kunna leva så här utan att bli svartsjuk??Han får fortfarande behandling hos henne gratis då han inte har mycket pengar.

Är svartsjukan obefogad?


Anna Karlstedt svarar:

Din svartsjuka är inte obefogad och inte onaturlig. Din fru säger visserligen att hon vill leva med dig men hennes beteende är ändå en källa till svartsjuka.

Jag uppfattar att du har gett din fru ett stort förtroende och mycket frihet, det ska du vara stolt över. Med utgångspunkt i det tycker jag att du har rätt att ställa motkrav på henne. Jag tänker i första hand inte på att du ska sätta upp regler och förhållningsorder för hennes samvaro med vännen, utan på att du ska formulera dina behov och önskemål för att du ska kunna hantera situationen. Din fru är skyldig att bekräfta och vårda det förtroende du ger henne och hon måste vara beredd att hjälpa dig att hantera de känslor som hennes beteende väcker.

Du bör fundera på vad din fru kan göra för att underlätta situationen för dig. Jag tänker på sådant som att hon faktiskt uppmärksammar och visar tacksamhet för att den tillit du visar henne, att hon kanske är noga med att höra av sig till dig när hon är iväg och träffar mannen och inte minst att hon har tid och engagemang kvar till dig så att du tryggt kan känna dig som nummer ett i hennes liv.

Det är inte rimligt att du på egen hand ska bita ihop och klara av den (naturliga) svartsjuka som situationen väcker. Du och din fru ska göra det jobbet tillsammans.

Lycka till