7-åring som lätt blir uttråkad - Har han ADD?

Min 7,5 åring har sedan han började ettan halkat efter lite i skolan. Han är inte alls intresserad av att läsa och skriva. Han kan det, men det är jobbigt för honom och han tröttnar fort på lektionerna. Han sitter och jobbar när läraren sitter brevid men så fort han ska jobba själv så tröttnar han och sätter sig under bordet.

Han säger att det beror på att han blir störd av allt ljud i klassrummet och att han glömmer bort vad uppgiften var. Men han tycker det är lika tråkigt att göra läxor hemma. Han kan! Men blir uttråkad snabbt. Han tappar också lätt bort saker som tex sina inneskor. Han har också vart ganska nedstämd under en längre tid.

Vi åker mycket skidor, går på bio osv men han vill helst inte göra dessa saker. När vi åker skidor tex så kan han tröttna efter ett åk och lägga sig ner mitt i skidbacken för att han är trött säger han.

Det enda han egentligen tycker är kul är att leka med kompisar. Det gör han helst hela tiden och dom har jättekul tillsammans!

Det jag är mest orolig över är just att han är nedstämd och tycker att allt är så tråkigt. Vi kan ju så klart ha kul tillsammans och skratta när vi leker med bilbanan eller spelar tv -pel osv, men andra saker som en annan tycker är kul som lite större aktiviteter är oftast tråkigt för honom. Är detta vanligt för en 7-åring eller kan det vara så att han har ADD?


Ingrid Gråberg svarar:

Barn, precis som vi vuxna, är olika. Personlighetsegenskaper, sårbarhetsfaktorer och styrkor skiljer sig åt och dessutom utvecklas vi inte i samma takt.

När barnen börjar skolår 1 utgör de ofta en spretig skara. Där kan finnas allt från elever som överhuvudtaget inte förstår vitsen med att sitta still och traggla med bokstäver till elever som redan kan läsa flytande och länge har sett fram emot att få sätta sig i skolbänken.

Trots att din son inte är intresserad och inte har ro till att sitta och jobba med skoluppgifter så kan han redan läsa och skriva. Kunskapsmässigt verkar det alltså inte vara någon fara på taket i nuläget, men jag förstår din oro inför framtiden. Klarar han inte av att arbeta självständigt riskerar han förstås att halka efter mer och mer.

Nu är i och för sig inte skolprestationerna det som du är mest bekymrad över, utan din oro handlar främst om sonens mående, att han verkar vara nedstämd och att han fort tröttnar på alla aktiviteter förutom att leka. Du undrar om det här är vanligt för 7-åringar eller om det kan vara så att din son har ADD. Ja, var går gränsen mellan det ”vanliga” och det avvikande? Någon skarp och entydig skiljelinje finns inte.

Att 7-åringar helst vill leka är inget ovanligt eller konstigt, men många ser fram emot skolstarten och går helhjärtat in för att lära sig läsa, skriva och räkna. Och de flesta eleverna accepterar att man ibland får göra saker som man upplever som tråkiga, jobbiga och svåra.

Det finns dock barn som är påtagligt luststyrda och har svårt att klara motgångar och tristess. Min erfarenhet är att de barnen har ökat i antal under senare år. Här lutar jag mig inte mot någon forskning, utan det handlar om mina egna observationer ute i skolorna och vad erfarna lärare rapporterar till mig.

En av flera tänkbara förklaringar till varför barn lätt blir uttråkade skulle kunna vara att en del föräldrar barnanpassar tillvaron så mycket att barnen aldrig får en chans att ha tråkigt och därför aldrig ges tillfälle att träna upp sin frustrationstolerans. Därmed inte alls sagt att det behöver vara så i just ert fall. Anledningarna till varför man snabbt tröttnar på saker kan som sagt vara flera, till exempel medfödda egenskaper och sårbarhetsfaktorer. Vissa människor har ett stort behov av omväxling, fart och spänning i tillvaron. Och för den som är deprimerad kan det krävas att aktiviteterna är väldigt lockande för att energin ska räcka till för att genomföra dem.

Eftersom du ser ADD som en tänkbar förklaring till sonens fungerande misstänker jag att du är inne på det spåret som handlar om medfödda orsaker. Sedan är frågan om det är viktigt att ta reda på vilken förklaringsmodell som är mest giltig i ert fall. Med tanke på att din pojke verkar ha det jobbigt i skolan och dessutom uppfattas som nedstämd kan det finnas skäl att undersöka vad det kan bero på.

Först behöver du höra efter om man även är bekymrade i skolan och i så fall kan det vara läge att koppla in skolpsykologen. Kommer ni gemensamt fram till att sonens beteende inte helt och hållet ryms inom normalvariationen behöver ni förstå vad som ligger bakom avvikelserna, så att ni kan anpassa era krav och förväntningar på honom samt ge honom rätt förutsättningar för att lyckas med sina uppgifter och samtidigt må bra.

Vänlig hälsning,