15-åring som jagar MVG

Min son är 15 år och går i 9 :an. I skolan har han rollen "duktig och smart" bland lärare och elever, det är han också. Han lär inte för sin egen skull utan för att jaga betyget MVG. Han gör inget annat på vardagarna än att läsa sina läxor. Även helgerna går åt till läxläsning.

Han har svårt att prestera, han har alltid varit en stor tänkare. Det tar timmar för honom att få ner en skrift på ett papper. Han vrider och vänder på små ting och tillslut blir allt stora filosofiska frågor. När han läser kan han inte skumläsa eller hoppa över utan tar in allt i detalj. Har försökt hjälpa honom med studieteknik.

Det är svårt att nå fram. Vi har haft möten med hans lärare i skolan och de är väldigt tillmötesgående. Lärarna har sagt till honom att han behöver bara prestera 50% utav det han gör idag och spara sina krafter till gymnasiet. Han har fått ta bort en del uppgifter, fått göra egna uppgifter och på olika sätt har de försökt hjälpa honom. Det hjälper inte, roten är något annat.

Min son har också en allt för hög moralisk nivå. Han kan inte gå till skolan utan att ha gjort en läxa eller en halvbra läxa, han får ångest utav det. Han mår också jättedåligt när han får hjälp i skolan och sedan ändå inte klarar av att lämna ifrån sig ett tillräckligt bra resultat (tillräckligt bra i hans ögon).

Jag tor att jag/vi hans föräldrar varit för hårda mot honom i hans uppfostran, ställt höga krav, jag ser det nu. Hur ska jag hjälpa honom på bästa sätt?


Ingrid Gråberg svarar:

Även om ni föräldrar tidigare har ställt höga krav på er son, så låter det som att ni den senaste tiden har försökt få honom att förstå att han inte behöver prestera på topp hela tiden. Men varken ni eller lärarna lyckas nå fram riktigt.

Om jag förstått dig rätt så är du inne på att den bakomliggande orsaken, till varför din son ägnar det mesta av sin fritid åt läxor, är att han har ”en allt för hög moralisk nivå”. Moral handlar om rätt och fel, och visst kan man tänka att personer med hög moral är måna om att göra bra ifrån sig, att följa instruktioner från lärare och att hålla deadlines. Vilken nivå man presterar på/vilka resultat man når har dock inget med moral att göra. Att sträva efter MVG innebär inte nödvändigtvis att man har en hög moral.

Som du själv verkar vara inne på, så behöver man förstå vad som är roten till problemet för att veta hur man ska komma till rätta med det. Utan att ha träffat din son kan jag omöjligen veta vad som ligger bakom hans beteenden. Det jag kan bidra med är några tänkbara hypoteser som kan vara värt att utforska närmare.

Det du kan göra, utöver att vara tydlig med att du varken kräver eller förväntar dig höga betyg, är att ta kontakt med skolpsykologen eller med BUP.

Ni behöver sannolikt hjälp för att komma fram till om roten till problemet är en självkänsla som huvudsakligen är prestationsbaserad. Eller om det finns inslag av tvångsmässighet. Eller om det finns en generell tendens hos er son att fokusera på detaljer på bekostnad av helheten – och därmed svårigheter att se de stora sammanhangen. Eller om det beror på något helt annat.

Frågor som dyker upp i mitt huvud är: Har er son alltid jagat höga betyg eller höga poäng på prov? Hur ser hans sociala umgänge ut, hinner han överhuvudtaget umgås med kompisar på fritiden? Hur tänker han själv om prestationer? Innebär ett G eller VG att han är en totalt misslyckad person? Vad tänker han om de klasskamrater som aldrig är i närheten av att få ett MVG? Är er son generellt omständlig och detaljfokuserad? Vad får honom att må bra? Finns det aktiviteter som han kan ägna sig åt där det inte handlar om att prestera, utan om att ha roligt, känna gemenskap eller liknande?

Vänlig hälsning,