1/16/2013

Jag vill ha barn, men inte han

Jag har gjort det klart och tydligt flera gånger för min pojkvän att jag desperat vill ha barn i början av nästa år. Han vill vänta. Jag vill och KAN inte vänta utan känner att jag hellre går vidare och hittar någon som vill.

Hur lämnar jag utan att behöva ställa ett ultimatum? Ska jag sitta och vänta eller hur får jag honom att förstå att jag inte stannar om han inte vill? Jag gråter varje dag över detta för jag vet inte hur jag ska göra detta lätt för honom och mig.


Jörn Aasmundsen svarar:

Du beskriver i din fråga ett dilemma som jag förstår är svårt att hantera, valet mellan att lämna relationen eller att vänta tills din pojkvän eventuellt är redo att skaffa barn. Samtidigt, när jag läser din fråga, väcks flera frågor kring detta då du är fåordig i beskrivningen av era respektive ställningstaganden.

När det gäller ditt eget önskemål, beskriver du att du ”desperat vill ha barn i början av nästa år”, men det framgår inte hur det kommer sig att du känner så. Handlar det om din egen ålder (att du är rädd för att du skall bli för gammal innan du hinner skaffa barn), handlar det om din egen längtan att bli mamma eller finns det andra skäl? Beroende på att svaret på detta inte framgår av din fråga, kan jag därför bara ge dig vissa reflektioner utifrån hur det skulle kunna vara.

Önskemålet att någon gång vilja skaffa barn är nog en känsla som många känner igen sig i. Skälen att vilja blir förälder är dock säkerligen mycket personliga, också vilken roll man tänker att ett barn skulle få i ens liv, exempelvis att man känner att ett barn skulle ge en särskild mening åt mitt eget liv. Och, även om man av hela sitt hjärta önskar att få barn, så finns det givetvis inga garantier för att det kommer att bli så – ej heller när det i så fall sker.

Jag förstår att din pojkvän vill vänta med att skaffa barn och att du själv varken ”vill eller KAN vänta”. Det framgår emellertid inte av det du skriver hur var och en av er kommit fram till detta. För din pojkvän, handlar det om att han helt enkelt tycker att det är för tidigt eller finns det andra orsaker? Du beskriver inte hur länge ni varit ihop, så därför är det svårt för mig att veta hur ”nya” ni är för varandra. Samtidigt blir jag nyfiken på hur det kommer sig att du inte känner att du KAN vänta. I och med att du inte beskriver detta mer ingående i din fråga, är det svårt för mig att fördjupa reflektionerna kring detta. Emellertid tror jag det är viktigt att du funderar på vad som gör att du känner som du gör. Handlar det om dig själv och dina egna behov eller har det tvivel du känner i förhållande till din pojkvän och hans önskemål om att vänta mer att göra med hur du upplever er relation i stort?

Du skriver att du inte vill ställa ultimatum, samtidigt som jag uppfattar att du vill att din pojkvän skall förstå vad konsekvenserna blir om han inte vill ha barn nu. Uppenbarligen har du ett behov av att allvarliggöra dina egna känslor för honom i relation till detta. Oavsett hur tydlig du tycker att du varit, är det nog en poäng att försöka att göra detta igen. Det viktiga är då att du utgår ifrån det du själv känner – hur det kommer sig att det är så viktigt för dig samt vad du känner för honom – och att du inte klandrar honom för att han vill vänta.

Sedan blir det givetvis också viktigt att du försöker att ta inöver dig hans känslor samt skälet för hans önskan om att vänta. Ibland kan det vara lättare att ha ett sådant samtal tillsammans med en utomstående professionell, exempelvis den kommunala Familjerådgivningen där ni bor.

Lycka till!