Vill leva ut BDSM
Jag är en man på 30 år som i hela mitt vuxna liv varit intresserad av BDSM. Dessvärre har jag skämts över det och aldrig vågat leva ut det, eller ens berätta för någon.
Jag har varit tillsammans med min sambo i fem år. Eftersom behovet aldrig försvunnit, beslöt jag mig för att "komma ut" för henne nu i julas. Och plötsligt så vill jag ha massor av BDSM, och medvetandet skriker efter det. Vi har testat lite, hon provar och ställer upp utan att vara jätteintresserad.
Problemen för mig är att det inte känns "äkta", och att det inte blir samma mentala närvaro med någon som inte är lagd åt BDSM-hållet. Jag känner behovet att få leva ut BDSM jättestarkt. Jag tog upp med min sambo om att få ha en lekkamrat vid sidan av för att ha sessioner utan rent sexuella inslag, men hon känner sig tveksam. Vi har dock beslutat att jag ska göra det på test för att se hur det känns för oss båda.
Jag får ångest och sorgkänslor över att ha missat så många års utlevnad och ha levt i självförnekelse. Och starka skuldkänslor mot min sambo för att plötsligt komma med detta efter fem år.
Vi har ett otroligt bra förhållande i övrigt, och tanken för oss båda har varit att leva resten av livet med varandra. Men nu är vi nära på att göra slut pga detta. Jag är otroligt rädd för att hon ska bli totalt knäckt om vi gör slut. Hon är även min bäste vän, och jag vill verkligen inte mista henne. Men kan inte leva utan BDSM.
Det här är en otroligt svår situation, och jag vet inte hur jag ska göra!
Jenny Jägerfeld svarar:
Vad bra att du berättade för din sambo att du tänder på BDSM! Det var verkligen modigt! Och så sent i livet tycker jag verkligen inte att du kom på det. Du är trettio år. Du har lätt femtio år av härligt BDSM-sex kvar om du lever till du blir åttio.
Jag tycker att det låter som att din sambo har tagit det mycket bra, ni har testat trots att hon egentligen inte är jätteintresserad av BDSM och ni har försökt lösa problemet genom att du ska få ha en lekkamrat vid sidan av.
Till att börja med så får ni väl se hur det känns för henne och för dig med det upplägget. Om hon har "gått med på" lösningen enbart för att hon är rädd för att du ska lämna henne annars, är den mindre bra. Om hon däremot är helt okej med detta upplägg och ser en fördel med att även hon kan få träffa andra blir det en annan sak.
Du går inte in på vad det är inom hela BDSM-spektrat som du går igång på, om det framför allt är dominans och underkastelse eller om det även handlar om att ge eller ta emot smärta, bondage eller något annat. Jag tänker att det kan vara viktigt för er båda att prata om vad exakt det är som du tänder på och vill göra, vad hon kan tänka sig att göra och inte och givetvis även diskutera vad hon går igång på sexuellt och vill göra mer eller mindre av, generellt, inte bara när det kommer till BDSM.
En bra sak med BDSM-utövning är just att man klargör väldigt tydligt vad man vill göra, vad man kan tänka sig att göra för sin partner och vad man verkligen inte vill. Det är samtycke som gäller rakt igenom, man planerar och förhandlar kring de sexuella aktiviteterna och man ser alltid till partnerns fysiska och psykiska välmående. Viktigt att komma ihåg är att en BDSM-aktivitet alltid kan avbrytas med omedelbar verkan (oftast med hjälp av stoppord).
Sådana här diskussioner och överenskommelser har man betydligt mer sällan när det kommer till svenne-banan-hetero-vaniljsex, vilket är synd. Där kan vaniljsexarna lära sig något.
När ni diskuterar detta kan ni se om ni kan komma över de skillnader som finns mellan er sexuellt. Det är kanske inte så konstigt om det inte har känts perfekt när ni har provat BDSM de första gångerna. Det är ju en process. När man provar något nytt sexuellt (som att ge eller ta emot smisk), innan det blir en del av ens sexuella repertoar kan man ju känna sig lite extra självmedveten, fånig eller ovan.
Men det kan ju också vara så att ni faktiskt inte är kompatibla sexuellt. Om BDSM är något du inte kan tänka dig att leva utan, och detta med att ha en lekkamrat vid sidan av relationen inte är ett upplägg som fungerar, så låter det som om du behöver söka dig efter en annan partner/andra partners.
Rädsla för att ens partner ska bli knäckt om man gör slut, låter som ett dåligt fundament för en välfungerande parrelation. Chansen att du kan få ha kvar henne i ditt liv, på ett eller annat sätt, ökar ju om du hanterar situationen bra. Och med det menar jag att du kommunicerar vad du tänker och känner. Att du beskriver hur otroligt viktig och betydelsefull hon är för dig, men att BDSM känns som en sådan viktig del av dig, av den du är, och att du känner att det är något du verkligen vill fortsätta utforska och leva ut.
Jag önskar dig all lycka till!
