Känner sorg över att inte ha klarat mina studier

Liria Ortiz svarar:

Utifrån det du berättar är jag övertygad om att du har alla förutsättningar att lyckas men dina studier. Men med en annorlunda inriktning. Du är uppenbart en begåvad person och har en talang för teoretiska studier; du skriver att du alltid ”har haft lätt för dig” i skolan. Jag kanske utmanar dig när jag påpekar detta. Men jag tror att det är väsentligt att du inte övertolkar det som hänt. Utan omvandlar det som hänt dig till en lärosituation och ganska sakligt frågar dig vad det har lärt dig om dig själv; om dina styrkor och dina begränsningar, och hur du utifrån det kanske ska välja en inriktning för ditt liv.

Ditt självförtroende har förstås fått sig en rejäl törn, men självförtroende är inte något som vi har som en given egenskap utan något som vi skaffar oss, reparerar när det tagit stryk och vidmakthåller utifrån hur vi beter oss, särskilt i tuffa lägen. Jag ska strax återkomma till det, hur vi kan utveckla och vårda vårt självförtroende, men först vill jag resonera med dig om det som verkar vara ett avgörande hinder för dig, ”räkning”.

Det är möjligt att du har specifika räknesvårigheter av det slag som kallas dyskalkyli. Kännetecken på dyskalkyli är stora svårigheter med att förstå, lära in och räkna uppgifter med de fyra räknesätten. Trots att man är normalbegåvad eller mer. Svårigheterna märks inte sent utan oftast tidigt, vanligen när man går i mellanstadiet, och matematik som ämne blir mer komplext. Känner du igen dig i detta? Ungefär fem procent av Sveriges befolkning beräknas ha stora räknesvårigheter. Dyskalkyli är till stor del ärftligt, och kan ibland höra ihop med en neuropsykologisk funktionsnedsättning som Aspergers syndrom. Om du vill utreda närmare om du har dyskalkyli kan du kontakta din vårdcentral för remiss för utredning av din räkneförmåga.

Jag föreslog dig tidigare att du kan omvandla det som hänt till en lärosituation. Mitt råd är att du ganska metodiskt kartlägger vilka hinder som kanske fanns som förklarar dina bristande studieframgångar, trots att du är en begåvad person, och frågar dig vad du kan göra annorlunda om du återupptar dina studier på heltid igen.  Behöver du till exempel lära dig studieteknik, många personer som har haft lätt för sig i grundskolan och på gymnasiet kan inte behövt lära sig en sådan?  Och en möjlig slutsats är kanske också att du ska välja en inriktning på dina studier som innefattar ämnen där du lyckades, som ”marknadsföring och organisation”, och välja undan ämnen som innehåller matematik. Eller med andra ord, satsa på det som du är bra på utifrån dina erfarenheter!

Så till ditt självförtroende, som du nog behöver reparera. Min erfarenhet som psykolog säger att här gäller handling. Ett hyggligt självförtroende och härigenom tilltro till att du kan ”styra ditt liv igen” är nog något du får skaffa dig igen! Genom att göra det som du tvekar inför och undrar om du längre har förmåga till. Och på det sättet erfara att du faktiskt klarar det, inte utan svårigheter och ansträngning förstås, men mycket bättre än vad du trodde dig om. Det kallas inom psykologin för att utsätta eller exponera sig för det som man vill klara av, men tvekar inför. På det sättet, genom att våga och lyckas, bygger man steg för steg upp ett självförtroende igen.

Vägen för dig för att få tillbaka dina ”drömmar och driv” igen, tror jag ser ut på det här sättet; att ditt första steg är att reparera ditt självförtroende. Vill du läsa mer om detta, och hur det kan göras, rekommenderar jag dig boken ”Lyckofällan” av den brittiske läkaren och psykoterapeuten Russ Harris. Boken finns som pocket.

Varma hälsningar och ta väl hand om dig!