1/11/2011

Vår flicka är sen i talet, hur ska vi tänka inför skolstart?

Jag undar vart jag ska vända mig? Vi har 2 st barn, en flicka som är 5 år lång och kraftig för sin ålder och en son som är 4 år. Flickan går hos logoped för att hon har svårt med vissa bokstäver och uttal. Man upplever på förskolan att hon är bufflig och har svårt att sluta när barnen ber henne. Blir påtagligt pga att hon är mycket stark.

Förskolepersonalen skulle kolla med komunen och jag vill som sagt ha hjälp att veta vart jag som föräldrer kan vända mig för att få hjälp. Eftersom det är på förskolan som det händer mest så har jag svårt att veta hur jag som förälder kan gå vidare och jobba med detta. Jag tar ofta hem lekkamrater för att barnen ska få en annan bild av henne och hon i lugn och ro ska kunna kommunisera lättare.

Som personalen säger så har hon otroliga styrkor och kan sitta timmar och pyssla bla. men den soicala biten fungerar inte riktigt och nästa år ska hon till 6-års verksamheten. Jag vill gärna ha klart för mig var jag bör tänka på när jag väljer verksamhet och vad jag kan förvänta mig av kommunen.


Jenny Klefbom svarar:

Det låter positivt att förskolepersonalen har tagit initiativ till en kontakt med kommunen. Men jag tror att du har rätt i dina tankar att man kanske inte ska överlåta allt ansvar på dem. De är trots allt förskolepersonal, och har därför inte specialiserade kunskaper inom mer vårdbetonade områden. Men börja med att höra med dem vad de har fått för svar, och vad de tänker kan vara nästa steg.

Sen tycker jag också att ni ska ta en kontakt med BUP direkt. Beskriv er dotters problem och beteenden, och be dem om en utredning av vad det hela handlar om. En annan väg kan gå via logopeden, som kanske kan göra en beskrivning av hur hon ser på er flicka som ni kan ta med er till BUP. Och förstås till skolan, som ju ska ta hand om er dotters språkliga utveckling så småningom.

Jag tror som du att nu är helt rätt tid att ta den här kontakten. Förskolan är en helt annan miljö än den miljö man möts av i förskoleklassen. För att inte tala om i första klass. Då är det bra att inte stå handfallen utan istället ha möjlighet att förbereda personalen på vilka svårigheter er dotter eventuellt har. Kanske kan man på så sätt erbjuda extra stöd redan från början, i stället för att riskera att hamna i ett läge där hon ”straffar ut sig”, eller själv upplever skolan som ett misslyckande.

Vänlig hälsning,