Våra två pojkar kan inte leka ihop
Vi har två glada och duktiga pojkar, 6 och 4 år, men de kan inte sysselsätta sig själva och vill gärna att man ska leka med dem hela tiden. Det enda som de gärna gör på egen hand är TV-tittade och -spelande, vilket man ju inte kan låta dem göra hela tiden (fast det blir ibland mer än det bör).
Speciellt storebror kräver det mest och har gjort sen han vara riktigt liten. När han blir uttråkad, kan han vara på lillebror och reta och reta... Han har nog varit lite svartsjuk på sin lillebror ända sen han kom, och detta trots att vi aktivt försöker göra saker med barnen var och en för sig, så att de båda ska känna att de har "egen tid".
Lillebror är trots sin brors beteende lugn och trygg som lekar själv, men tillsammans båda två kan de inte leka ihop. På fredagen ser man fram emot helgen och de saker man ska göra tillsammans med familjen, men när helgen är slut ligger vi båda föräldrar i var sin soffa och pustar efter 2 hektiska dagar och längtar till måndagmorgonen när man kan "ta det lugnt" på jobbet. Och detta oavsett vilka aktiviteter vi har gjort, även om man är hemma går det i 110% i alla fall.
Vid vissa tillfällen (när man ska göra något speciellt och har bråttom) slutar det med att vi föräldrar blir hemskt arga vilket triggar storebror ännu mer. Speciellt när man är stressad och ska iväg, kommer detta beteende fram mer.
Hur kan man få barnen att leka mer på egen hand? Hur kan man få storebror att lugna ner sig i samspelet med lillebror så att detta inte går ut över alla?
Jenny Klefbom svarar:
Jag får inte någon riktigt klar bild över hur ert gemensamma liv i familjen ser ut. Du skriver att pojkarna inte kan sysselsätta sig själva, men samtidigt skriver du att lillebror är lugn och trygg och kan leka själv. Du skriver också att ni på fredagen ser fram emot de saker som ni ska göra tillsammans, men att ni när helgen är slut pustar ut efter allt hektiskt, som har ”gått i 110%”. Vad menar du med det? Du tar också upp att ni föräldrar (speciellt när det är bråttom) blir hemskt arga, och att det triggar storebror.
Min fråga blir därför: Vad är det egentliga problemet? Handlar det om att bröderna har svårt att sysselsätta sig? Eller handlar det om att de bråkar mycket? Eller handlar det om att ni har två väldigt aktiva och livliga barn? Eller handlar det om att ni som familj har så mycket aktiviteter inplanerade att ni blir helt slut? Eller handlar det om att ni föräldrar inte har tillräckligt med tålamod för barnen? Att ni planerar fel så att det blir stressigt? Eller att ni har svårt att kontrollera er ilska?
Som du ser av mina frågor, så är det ganska många av dem som handlar om er föräldrar, och jag tror också att det är där ni behöver börja fundera över vad det är för något som ligger bakom att det blir som det blir. Vad det än är som ”blir” fel.
Det är svårt att ge några generella råd, utifrån din beskrivning. Det blir ju helt olika råd beroende på om det är ni eller barnen som behöver skaffa er nya beteenden. Eller om det kanske rent av är så att beteendena är helt normala reaktioner på dålig planering.
Jag hoppas dock att alla mina frågor kan hjälpa dig att börja fundera lite mer över hur allt hänger ihop hemma. Grunden i hemlivet är ju att barn ska kunna sysselsätta sig själva åtminstone delar av tiden, och åtminstone om de får lite hjälp vid igångsättningen av sina föräldrar.
Det vanligaste är också att två pojkar som är så nära i ålder som era faktiskt är finner varandra i någon typ av lek, även om det också är helt normalt att det förekommer en massa tjafs och konkurrens, och ibland även större konflikter, mellan syskon. Det finns alltså anledning att se över situationen, och se vad ni kan göra för att hitta ett mer harmoniskt hemmaklimat.
Vänlig hälsning,
