4-åring som aldrig sovit en hel natt
Hej, min son som blir 4 i december har aldrig sovit en hel natt. Just nu sover han bättre. Han somnar i sin säng men kommer sen alltid in till oss och det är ju ok .Men sen kan han vakna flera gånger per natt och vill ligga nära mig (han ligger i en egen säng alldelles intill min) eller han vill gå upp osv. Detta stör vår och hans och lillasysters sömn vilket resulterar i att vi är väldigt trötta.
Snart 4 år med mycket dålig sömn tär väldigt på kroppen.Hans humör pendlar också väldigt, det känns som att han har svårt med ex helgerna pga att det inte finns något fast schema hur dagen ser ut. Han gnäller otroligt mycket, allt är fel och om vi gör något ex hälsar på kompisar, går på museum, lekpark etc kan det mycket väl sluta i att han lägger sig ner och skriker eller bara tar slut på något sätt och inte kan uppföra sig. Han lyssnar inte på oss heller. Det känns frustrerande.
Oftast tar vi det lugnt och går i skogen eller gör lugna saker men hans humör pendlar väldigt.På dagis går det bra men hemma gnälls det mycket (och bråkas om saker med syster snart 1,5 år). Han är ljuvlig också så klart och väldigt smart och klok,välutvecklat tal (talar ovanligt bra),pysslig, rolig,konstnärlig, dansar, sjunger men vi får ingen bukt på hans sätt att vara och sova.
Tacksam för hjälp. (lillasyster har också börjat sova dåligt och är extremt mammig, skulle nog helst krypa tillbaka in i mig ibland...)
Ingrid Gråberg svarar:
Tyvärr är livet så orättvist att vissa får barn som sover som stockar hela nätterna, medan andra får barn som håller föräldrarna vakna halva nätterna.
Ibland hjälper det inte vad man gör, barnet vaknar ändå en eller flera gånger per natt. Jag antar att ni redan tänkt på det mesta, såsom att ha regelbundna sömnvanor och se till att er son varken är hungrig eller proppmätt när han kryper till sängs. Då återstår bara att försöka hitta ett förhållningssätt som gör nätterna drägliga för er alla. Att sonen vaknar kan ni antagligen inte göra så mycket åt, utan det gäller att hitta en strategi som får honom att somna om så fort som möjligt. Att vara vaken på natten ska vara urtrist.
Vilken strategi som passar er familj bäst återstår för er att fundera kring. Klarar någon av er föräldrar av att sova med ett barn tätt intill kroppen och skulle det hjälpa? Finns det plats för en vuxen att krypa ner i sonens säng, så att ni kan följa med honom tillbaka till hans rum när han vaknar på natten? Kan ni ställa in en extrasäng i barnkammaren och turas om att få sova ostörd på nätterna? Vad händer om ni följer med pojken tillbaka till hans säng, lugnt, vänligt och bestämt säger god natt, stoppar om honom och går därifrån? Hur ni än väljer att göra är det bra att hålla sig till en och samma strategi. Förr eller senare kommer problemet lösa sig av sig självt, i och med att er son blir äldre och mer självständig, men med hjälp av bra rutiner och tålamod kan ni snabbare komma dit.
Utöver uppvaknandet på nätterna så upplever ni humörsvängningar och gnäll som ett problem. Även när det gäller personlighetsdrag som temperament och envishet är barn olika utrustade från start och utsätter därmed sina föräldrar för olika grader av prövningar. Och även här gäller det att hitta fungerande förhållningssätt och strategier.
Försök att identifiera riskfaktorer, så att ni kan minimera antalet utbrott och maktkamper. Ni har redan noterat att er son fungerar bättre när tillvaron är förutsägbar med tydliga och välkända rutiner. Har ni lagt märke till andra samband när det gäller humöret, som till exempel trötthet, hunger och aktivitetsnivå?
Räkna dock inte med att ni kan slippa humörsvängningarna helt. De är en del av er sons personlighet och den vill ni väl ändå inte ens försöka förändra. Han är ju trots allt en ljuvlig, smart, vältalig, pysslig, rolig och konstnärlig sång- och danskille. Att han lätt blir frustrerad och sätter sig på tvären kan vara tålamodsprövande för er föräldrar, men tänk vad mycket glädje han måste kunna sprida omkring sig däremellan. Njut av det och ta vara på hans enorma utvecklingspotential. Hur ni ska bemöta gnäll och dåligt uppförande? Återigen gäller det att välja en strategi som fungerar och känns bra – och så hålla sig till den. Grundreceptet bör bestå av följande ingredienser: Undvik att hamna i ändlösa argumentationer och maktkamper. Behåll lugnet, låt er inte dras med ner på 4-åringens nivå. När det är svårt att hålla den egna ilskan i schack; påminn er om att detta inte kommer vara för evigt. En vacker dag kan ni förhoppningsvis minnas den här tiden med ett leende på läpparna.
Vänlig hälsning,
