3/24/2011

3-åring som är rädd för att bajsa

Min dotter är 3 år och 3 månader. Hon har allt från när hon var liten bebis haft lite svårt att "få ur" sig bajset, även när det varit löst. Runt 2 års åldern började hon bli hård i magen då och då och ibland tyckte vi vi var tvungna att ge henne klyx då det gick för många dagar mellan hennes avföringar. Några gånger var avföringen riktigt stenhård och i stora klumpar, vilket givetvis gjorde jätteont på henne! Detta ledde till att hon höll inne avföringen och blev jätterädd att bajsa, vilket hon fortfarande är, även när avföringen är lös. Hon skriker och gråter och säger "dumma bajset, inte komma ut!" Hon har fått lactulos i omgångar för att inte vara hård i magen, och det är hon mestadels inte nuförtiden.

Förutom de gånger hon lyckas hålla inne avföringen flera dagar. Hon vägrar ens försöka bajsa på potta eller toaletten, trots att hon kissar där och sköter detta jättebra, även på dagis.

Vi har försökt tala med henne och förklara att alla måste bajsa, att det känns bättre när det är ute och så vidare. Berömmer när hon bajsat - hon vill gärna titta på avföringen när det hela är klart, och det låter vi henne göra.

Då jag har en liten tjej till på 1 år och 3 mån och fortfarande är föräldraledig så låter vi henne vara hemma från dagis de dagar hon håller på med det här - kan ta väldigt lång tid - ibland upp till ett dygn (fast då sover hon förstås, om än oroligt, på natten). Är väldigt orolig för hur det ska bli när hon måste vara mer på dagis.

Hur hjälper jag henne?


Ingrid Gråberg svarar:

Någon gång runt 2-årsålderna blev det en ond cirkel av allt. Din dotter undvek att bajsa, vilket gjorde att hon blev hård i magen och då gjorde det ont att bajsa, och då var det inte konstigt om hon drog sig för att bajsa igen. Men problemet började väldigt tidigt och var, enligt din uppgift, inte alls förknippat med hård avföring då. Därför måste man ställa sig frågan om det finns någon annan förklaring än avföringens konsistens bakom er dotters svårigheter.

Ni använder receptfria läkemedel både i syfte att förebygga och att lösa upp förstoppningar. Det framgår dock inte om ni har konsulterat en läkare eller om ni har provat er fram på eget bevåg. Har ni ingen läkarkontakt bör ni inleda en och har ni redan en kontakt bör ni uppmärksamma läkaren på att er dotter har haft svårt att bajsa långt innan hon blev förstoppad första gången.

Fråga läkaren om det kan finnas någon annan förklaring än förstoppning till att barn har svårt att bajsa, och efterfråga undersökningar som syftar till att kunna utesluta eller slå fast andra bakomliggande orsaker. Kanske behöver ni även få diskutera kostvanor med en läkare eller dietist.

Kanhända har ni redan, med läkares hjälp, kunnat utesluta alla former av somatiska/kroppsliga förklaringar, men även om det skulle finnas någon sådan förklaring så har problemet idag en stark psykologisk komponent. Jag gissar att det inte bara är er dotter som fasar för nästa bajstillfälle, utan även ni föräldrar.

Det är svårt att vara lugn och avslappnad när man vet att ens barn har ont och är rädd. Därför rekommenderar jag att ni också tar kontakt med en barnpsykolog, antingen via BVC, BUP eller privat. Då kan ni få konkreta råd utifrån just er situation. Det kan handla om allt ifrån att skapa bra rutiner och hitta det minst plågsamma sättet att bajsa på (sittandes på pottan eller toaletten, eller stå upp och låta det komma i en blöja) till att hitta passande belöningar och komma fram till hur ni ska göra för att avdramatisera det hela.

Vänlig hälsning,