Hur kan jag dra mig ur relationen till min krävande väninna?
Har en vännina sedan tio år. Oerhört charmig och varm och generös inledningvis. Hon är intelligent, har en oerhörd koll på allt och det ska vara perfekt - barnen, hemmet och umgänget. Hon känner och rekommenderar alltid bara " det bästa" . I början var jag oerhört imponerad av henne och kände mig nog priviligierad att ha henne som vän - (lite dåligt självförtroende), men med tiden kändes det som det inte stämde riktigt. Hon styrde sin familj och man med järnhand.
En nedlåtande människosyn gav sig till känna när folk inte levde upp till hennes "höjd". Hon smickrade mig med hur fantastisk jag var på att laga mat och fick mig att ställa upp och laga till fest, att samla in av 40 okända till hennes mans jämna födelsedag samt att ordna buffen. Det var nog droppen och jag började långsamt att retirera.
Alla medlemmar i familjen skulle hon tvunget träffa och mina vänner som hon har börjat "ta över". Hade personligen en tuff vår och hade inte mycket tid till henne. Fick då höra av gemensam bekant att jag var "instabil och oerhört svartsjuk på henne och att hon var rädd jag skulle skada hennes familj". Jag blev rädd ville undvika henne helt. Hon "terrar" med inbjudningar jag försöker tacka nej till, men jag träffer henne på bekantas middagar, senast hos en som jag trodde var mycket nära vän. Vad gör jag?
Jenny Klefbom svarar:
Det låter som att du känner dig snärjd av din väninna, som på olika sätt invaderar ditt liv. Inte nog med att hon kräver umgänge som du inte har ork, tid eller lust till, hon utnyttjar dig också till att utföra diverse tjänster och när du inte längre ställer upp så verkar det inte bättre än att hon förtalar dig inför dina egna vänner. Ingen lätt situation att befinna sig i.
Jag tror dock att det du behöver göra, när det gäller väninnan, är att vara tydlig med dina avsikter. Kanske har hon uppfattat dig som avvisande och kritisk under den vår som du själv hade det svårt. Kanske känner hon ditt motstånd mot henne, och överöser dig med inbjudningar just för att äntligen få ett avgörande: Stämmer hennes farhågor? Möjligheten finns ju faktiskt att hon själv är ledsen och orolig över vad hon har gjort för fel, och varför du inte tycker om henne längre. Därför tror jag att det bästa du kan göra är att rätt upp och ner förklara att du inte känner för att umgås så mycket just nu.
Du behöver inte vara otrevlig, eller gå in på några personliga omständigheter, om du inte vill det. Alla människor måste respektera att man utan förklaringar undanber sig umgänge. Vill du vara diplomatisk kan du säga att det inte handlar om henne, utan om din livssituation. Vill du vara mer ärlig, kan du påpeka att du hört att hon säger konstiga saker om dig till gemensamma vänner, och att det inte är något du kan ställa upp på. Men med tanke på att ni verkar ha gemensamma umgängeskretsar kanske det är klokt att inte gå ut för hårt med att ”bränna alla broar” till henne.
När det gäller de gemensamma vänner som din väninna verkar ha spritt ut rykten till, så gäller det bara att stå upp för den du är, och vad du har eller inte har gjort. Är de riktiga vänner känner de ju vem av er de vill behålla vänskapen med. Och vem de ska sätta sin lit till. Även i det här fallet finns ju möjligheten att de egentligen bara har velat vara snälla mot dig, kanske har de bjudit in din väninna just för att hon är din väninna?
Risken finns naturligtvis att du förlorar en bekant eller två, till din väninna. Men möjligheten att skaffa nya vänner finns ju även för dig, och de som sviker dig var kanske inte så mycket att ha i alla fall?
Det krävs mod för att rakryggat stå upp för vad man tycker och känner. Men i det långa loppet är det just det som gör att man blir en person som andra litar på, och som andra vill vara med.
Vänlig hälsning,
