Väldigt svårt med känslor
Ända från början av vårat 7-åriga förhållande har min sambo haft svårt att prata om och uttrycka känslor och det har skapat enorma slitningar mellan oss.
Han verkar uppdämd, nedstämd och frustrerad av någon anledning. Han säger att han vill lära sig uttrycka sig och vi går hos familjerådgivningen sedan ett år tillbaka men inte blivit mycket skillnad alls. Känns som det sitter djupare.
Det här är hans första förhållande och han vet inte hur man ska bete sig i en relation. Han kommer från ett hem där hans föräldrar (som fortfarande behandlar honom som ett barn) sopat banan för honom i allt. Känslor har man aldrig pratat om hemma utan bara sopat allt under mattan och han har aldrig sett sina föräldrar behandla varann kärleksfullt med kramar o dyl.
Är så rädd att denna känslohämning även överförs till våra 3 barn då han är mot mig som han sett sina föräldrar vara mot varann vilket även ifrågasätter vad vi har för förhållande.
Jag vill ha ett uttryckt känsloliv och saknar det mycket. Känner mig väldigt besviken. Han säger att känslor finns men det märks knappt.
Jag har tidigare haft längre förhållanden med mycket visade känslor vilket gör att jag använt hela mitt känsloregister medan min sambo undanhållts allt vad känslor heter.
Det är väldigt jobbigt för vi går ofta ner i djupa svackor och jag blir inåtvänd som annars är glad & energisk. Hur ska han kunna dra ur sin känslo- och frustrationspropp och bli en varm person, vilket jag vet han vill också för familjens skull.
Anna Karlstedt svarar:
Jag kan verkligen förstå att det här skapar frustration och besvikelse hos dig. Att leva i en relation med bristande bekräftelse på att man är älskad kan kännas ensamt. Att reagera med att själv bli inåtvänd är en vanlig reaktion, det kan kännas utelämnande att visa sina känslor när man inte får gensvar. Men det är en kortsiktig strategi eftersom du inte mår bättre av det.
Det du beskriver är ett relativt vanligt problem hos de par jag möter. Jag kan verkligen tro din sambo då han säger att han vill lära sig och det kan vara väldigt smärtsamt att vilja men sakna förmåga.
Du ger en beskrivning av orsaker till hans svårigheter som är trolig. För att kunna uttrycka känslor på ett naturligt sätt behöver vi ha lärt oss hur man gör. En viktig del av inlärningen består i att härma de man har omkring sig under uppväxten.
Vi lär oss också till stor del av konsekvenser. Om man vuxit upp i en miljö där känsloyttringar ”sopas under mattan”, alltså ignoreras eller bestraffas (t ex möts av tystnad, ignorans eller på andra sätt skapar obehaglig stämning), så är det inte konstigt att man får svårigheter. Men medan det möjligen var en adekvat reaktion under uppväxten att stänga av sitt känsloregister, så får man problem i nya vuxenrelationer, där de färdigheterna krävs.
Du beskriver också att du är rädd att känslohämningen skall överföras till era tre barn. En följdfråga ifrån mig skulle vara huruvida han är lika hämmad då han är med barnen? Ibland kan det vara lättare att uttrycka kärlek till små barn. Du får inte heller glömma bort att du också finns där. Av din beskrivning så har du inte svårt att använda ditt känsloregister och visa kärlek. Det kommer man väldigt långt på! Men det vore såklart önskvärt om din sambo kunde lära sig att bättre visa känslor, både för honom själv, för barnen och för att er relation skall vara hållbar på sikt.
Så länge det finns motivation så finns det hopp. Jag har många gånger sett exempel på att man med en strukturerad terapi, med utformade mål och med träning kan uppnå goda resultat. Men träningen behöver utformas tillsammans med någon professionell person. Det är också möjligt att din sambo kan gå i terapi själv, med dessa problem som fokus.
Har ni gått i familjerådgivning i ett helt år utan att det märks någon skillnad tycker jag det är hög tid att byta hjälpinstans, så ska det inte vara! Hur ser möjligheterna ut att gå till en privatpraktiserande psykolog? Det vore önskvärt att ni får träffa någon med legitimationsgrundande utbildning och, om ni skall gå båda två, med lite erfarenhet av par i svårigheter.
Tyvärr innebär det en kostnad, som varierar lite beroende på typ av inriktning och om ni kommer båda två eller om din sambo skall gå själv. Priset ligger mellan SEK 700-1200 för enskild terapi, där psykodynamisk inriktning i regel är billigare än KBT men istället längre. I parterapier är priset ca SEK 1200-1600/session för par. Det högre priset baseras på att sessionerna är något längre då man är två. Jag vet inte var ni bor men här på Psykologiguiden kan du hitta legitimerade psykologer över hela landet.
Lycka till!
Vänliga hälsningar