3/30/2011

Min dotter vill inte träffa sin pappa

Min dotter vill inte träffa sin pappa! Vi bor vägg i vägg och hon vägrar att gå till honom! Han ÄR svår att prata med särskilt känslor, kritiserar gärna och skyller allt på andra. Lättirriterad, ibland snäll ibland elak. Har 3 döttrar som alla tyckte det var skönt att vi skildes, men 9 åringen är den enda som vägrar träffa honom, fast de andra känner sig inte heller trygga.

Om hon skall resa med honom, har hon ont i magen i månader, känner att livet är tungt, men vågar inte prata med pappa och vill inte att jag säger något. Om jag nångång har tagit upp ämnet säger han till mig att inte lägga mig i. Skuldlägger vår dotter. Vad skall jag göra! Vi skildes som vänner, men är oeniga om barnuppfostran!


Ingrid Gråberg svarar:

Du skriver att 9-åringen vägrar att gå till sin pappa, samtidigt verkar hon följa med honom på resor så någon form av kontakt verkar de ha i alla fall.

Det framgår inte riktigt hur pappan reagerar när dottern vägrar att komma. Accepterar han hennes ställningstagande eller kräver han att alla barnen ska umgås med honom – vare sig de vill eller inte? Eller låter han henne slippa och nöjer sig med att ge henne dåligt samvete? Om pappan är väldigt angelägen om att ha ett regelbundet umgänge med alla sina barn, så borde han också vara angelägen om att se till så att umgänget upplevs positivt. Min erfarenhet är att, i princip, alla föräldrar vill sina barn väl, sedan förmår vi inte alltid göra det som är bäst för våra barn.

Din före detta verkar till exempel ha svårt att tygla sitt humör och det gör kanske att han upplevs som oberäknelig av barnen. Enligt dig så kan pappan vara elak. Om det innebär att han utsätter barnen för fysisk eller psykisk misshandel ska han naturligtvis inte träffa barnen alls på egen hand. Men så illa uppfattar jag inte att det var.

Vad du ska, bör eller kan göra är svårt att svara på, utifrån den begränsade informationen jag har. Å ena sidan tänker jag att det är viktigt att pappan får veta att hans dotter får ont i magen bara av att tänka på att de ska resa ihop. Hur ska han annars veta att det finns anledning att fundera över sitt beteende? Å andra sidan är risken stor att informationen upplevs som anklagelser från din sida och ett ifrågasättande av honom som förälder. Och han har ju redan uttryckligen sagt åt dig att inte lägga dig i.

Är det så att pappan ser 9-åringens vägran som ett problem, att han är bekymrad, arg och/eller ledsen över att hon inte vill träffa honom, så kan du föreslå att ni kontaktar en barnpsykolog i syfte att få fram vad som ligger bakom dotterns vägran och för att få hjälp att förbättra relationen mellan far och dotter. Är han inte alls bekymrad, så kanske det bara återstår för dig att hjälpa din dotter att hitta fungerande sätt att förhålla sig till sin lättirriterade far – vare sig hon träffar honom eller inte.

Vänlig hälsning,