11/20/2009

Otrohet - skilsmässa

Jag är gift och har en flicka på 7 månader. Min man har vid ett antal upprepade tillfällen i början av vårt förhållande varit otrogen mot mig. En av gångerna var med en 50-åring som var äldre än mig, 25 år.

Han bad mig förlåta honom och jag har förlåtit men det han gjorde satte sina spår i mig och gjorde att jag inte kan lita på honom.

Nu 3 år efter dessa händelser så har han tröttnat på att jag inte litar på honom och begärt skilsmässa. Jag kan inte tänka mig mitt liv utan honom.

När han kommer för att hämta vår dotter, varje gång jag ser honom gå, blir jag så deprimerad och gråter. Ibland kan jag inte sova om nätterna och mår riktigt dåligt.

Hjälp hur ska jag klara mig genom detta på bästa sätt?


Anna Karlstedt:

Det är ofta svårt att lita på sin partner efter en otrohet. Särskilt upprepad otrohet blir problematiskt, för då brukar det ha lovats förändring varefter löftena åter brutits. Det är ett svek som det är naturligt att reagera med oro och misstro på. Det är inte heller konstigt att du är uppriven. Du tycks älska honom än och det gör ont att se någon man vill leva med, gå.

Att förlåta någon är en sak och det kanske du har lyckats klara. Att känna tillit igen är något annat och ett problem som du och din man ägde tillsammans och som ni gemensamt misslyckades med att lösa. Svårigheterna med tillit är således inte ett fel eller problem som bara ligger hos dig utan något ni hade behövt jobba på tillsammans för att lösa. Ibland krävs professionell hjälp för att lyckas med det ganska svåra konststycket.

Din fråga hur du kan klara dig igenom den här krisen på bästa sätt är bra, för det finns saker du kan göra. När man befinner sig i livskriser som den du beskriver, finns det några grundläggande saker man skall tänka på. Egentigen självklara saker, men saker som riskerar att glömmas bort när man mår dåligt.

Det första mest primära är att se till att äta, vila och tillåta sig att vara ledsen och sörja. De flesta vill att smärtan ska gå över fort och i vårt samhälle är vi så inriktade på att sorg och smärta ska undvikas eller bekämpas snabbt. Men det är bra att förbereda sig på en längre period med sorg i vilken man sköter om sig samtidigt som man låter sig vara ledsen.

För det andra ska du ta hjälp av ditt sociala nätverk. Se till att omge dig med vänner eller familj som du tycker om, som kan vara hos dig och stötta, såväl praktiskt (med småbarnsbestyr och annat) som känslomässigt.

För det tredje, mellan gråt och vila är det också viktigt att sysselsätta sig. Boka in lagom med saker du tycker är roliga. Om ingenting känns roligt just nu, gå på tidigare erfarenheter och boka ändå in sånt som du vet att du uppskattat tidigare. Den kan ge en stunds vila och glädje, och fungera lite som en vitamininjektion.

Och så glöm inte, det där gamla ordspråket ”tiden läker alla sår”, det ligger faktiskt något i det. Ett kanske lite modernare sätt att uttrycka det är – ”Det kommer inte alltid att vara så som det är nu”.

Varma lyckönskningar!