Får personalen stänga ute min 4-åring från samlingen?
Min dotter är 4,5 år och går ca 25h/veckan på förskola. Hon trivs bra där och verkar har roligt med de andra barnen såväl som med personalen. I förra veckan tog en av personalen upp en sak med mig vid hämtningen, nämligen att min dotter inte deltar aktivt i samlingarna och aldrig har gjort det. Hon har gått där i 1,5 år och jag har inte hört ett ord om det förut. Hon sitter med på samlingen, men vill inte sjunga, prata eller göra rörelser tillsammans med de andra.
Nu tycker personalen att det är dags att göra något åt det så att hon inte ska förbli ett "tyst barn" även i skolan. De tänker exkludera henne från samlingen, för " om man inte deltar aktivt så får man inte vara med". Jag blev helt paff och min dotter var ju närvarande vid samtalet varför det inte blev så mycket mer sagt. Men jag har gått och tänkt på det här hela helgen, för min man och mig känns det så grundläggande FEL att någon inte får vara med pga blyghet. Vad ger det för signaler till de andra barnen?
Som personalen sa så kan hon väldigt mycket, hon kan bokstäver, sånger mm och har med stor glädje samling med oss i familjen här hemma när hon sjunger och läser ramsor med oss. Nu ska vi be om ett möte med personalen som inte sker i tamburen, men jag vill gärna ha lite åsikter från er. Är det kanske rätt att pressa henne, så att hon ev övervinner detta och förstår att även hon kan delta aktivt, eller ska man vänta på att hon själv vill?
Jenny Klefbom svarar:
Du beskriver många saker som gör mig mycket betänklig över kunskapsläget på er förskola. Att ta upp så viktiga saker som det här i tamburen är bara det ett ordentligt regelbrott. Barn i förskolan och deras föräldrar har rätt till sekretess i personliga frågor. När man tar upp saker i offentligheten så här riskerar man att både andra barn, och andra föräldrar, får höra om din dotters ”problem” (om det nu är ett problem). Det är absolut inte okej. Dessutom bakbinder det er föräldrar, som kanske inte ytterligare vill förvärra saken genom att ta upp intima detaljer om er dotter inför allas öron. Det är förstås också märkligt att tala i så här fördömande ordalag om ett barn, när barnet själv hör på.
En annan besynnerlig omständighet är att detta aldrig har tagits upp med er föräldrar förut. Jag förutsätter att förskolan följer reglerna och har utvecklingssamtal. Det är det forum där sådana här saker kontinuerligt ska tas upp, och där man också – tillsammans – kan göra upp en utvecklingsplan för hur man ska hantera situationerna.
Jag vet inte hur förskolan resonerar när de vill utestänga ert barn ifrån samlingen. Ett godtagbart skäl skulle kunna vara om hon stör hela samlingen, men det låter snarare som att utestängningen är tänkt att fungera som ett straff. Det är mycket upprörande om en förskola arbetar på det sättet.
För det första visar forskningen att straff inte fungerar för att lära in nya beteenden hos barn. Den här planen har alltså inga stora utsikter att lyckas.
För det andra skulle straffet i det här fallet handla om social utestängning. Helt oavsett ålder är det det hårdaste straff man kan utsätta en människa för. I skolan kallar man detta för utfrysning, och det brukar hanteras av skolans mobbningsteam. Här tycks det som att man har tänkt sig att använda mobbning som pedagogiskt redskap.
För det tredje är det ett mycket litet barn man tänker utsätta för detta. Ett barn som helt saknar medel att försvara sig eller säga ifrån. Ett barn som är helt i händerna på vad de vuxna bestämmer. Man kan alltså tala om att det är ett övergrepp som planeras.
Om det är så att er dotters ”brott” är att hon är blyg, så lär hon knappast bli mindre blyg av att frysas ut och få vara ensam i stället för tillsammans med andra på dagis. Är det däremot så att personalen upplever hennes beteende som avvikande på något sätt, så är det deras skyldighet dels att informera er om det, så att ni kan söka hjälp för hennes räkning, och dels att själva ta hjälp av professionell personal.
Till de flesta förskolor finns det en förskolepsykolog knuten, som kan vara med och observera i gruppen och ge personalen råd kring hur de ska bemöta barnen. Det låter som om just denna personalgrupp har ett skriande behov av den typen av stöd i sitt arbete.
Om saken inte rett ut sig på ert möte, så släpp inte frågan förrän ni kan känna er trygga med att ert barn får stöd och förståelse från personalen på förskolan i stället för som nu; att vara föremål för okunniga och hjärtlösa experiment.
Med vänlig hälsning,
