Min pojkvän skadar sig själv

Min pojkvän är 21 år har en väldigt dålig självkänsla som yttrar sig i form av en hård attityd mot sig själv, dåligt självförtroende och självkritik. Han påstår även att han känner ångest inför det mesta. Dessutom är han snabb med att kritisera andra när de gör fel. Vissa perioder mår han väldigt dåligt, även om han inte visar det så tydligt utåt.

I höstas mådde han så dåligt så han klunkade en halv flaska sprit på tom mage, krossade en spegel och rispade sönder ena handleden. Han blev hämtad av ambulans men fick komma hem samma natt pga att läkaren inte bedömde att han hade några självmordstankar. Han fick komma till en psykolog vid två tillfällen, men tyckte inte hon tog honom på allvar. Dessutom kände han en enorm lättnad efter händelsen då han fått sin omgivning att förstå hur dåligt han kan må.

Efter den händelsen har jag inte märkt av några som helst tecken på att han mått dåligt, förutom att han har en allmän dålig självkänsla. Men han har till största del varit glad och taggad på livet. Han har även nästan skämtat bort det som hände i höstas när det kommit på tal. Men de senaste dagarna har han varit ganska låg, men jag har trott att det berott på mig då jag kan vara ganska nedstämd en viss period i månaden.

Men i morse när jag vaknade var han väldigt låg och jag försökte få ur honom vad som va fel. Tillslut fick jag känslan av att han hade skadat sig själv igen och jag frågade rakt ut. Han började gråta och visade upp sina handleder. Denna gång hade han rispat båda handlederna. Jag blev förtvivlad och började gråta jag också.

Han har somnat om nu och jag sitter och googlar på vad jag ska göra. Han vill inte berätta för sina föräldrar och han vill inte gå till nån psykolog igen. Jag frågade vad vi skulle göra, då sa han att han bara vill vara med mig och bara prata med mig. Men jag känner att det blir en för stor börda för mig.

I höstas när det hände hade jag varit ifrån honom stora delar av sommaren pga jobb på annan ort, och sen när jag väl var tillbaka hade jag fullt upp med insparken på högskolan. Därför trodde jag att den händelsen berodde på att jag var ifrån honom så mycket och att han inte hade någon att prata med. Men nu har jag ju varit med honom hela tiden, och jag blir så ledsen över att jag inte kunde förhindra det. Men han är så svår att läsa av.

Han är en populär, charmig och underbar kille som alla tycker om. Han är omgiven av sin familj, duktig i skolan och älskad av mig. Men ändå älskar han inte sig själv.

Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Jag har fått höra att psykisk ohälsa och ångest har varit ganska vanligt i hans familj, men jag hade aldrig kunnat ana att min pojkvän led av det så kraftigt. Han verkar dock må bättre efter att han skurit sig, och verkar inte tycka att det är något problem längre, efteråt. Men jag är livrädd att det ska hända igen. Finns det tabletter han kan ta till de perioder han mår dåligt eller vad ska han göra? Hur ska jag gå tillväga för att det inte ska hända igen?



Sofia Viotti svarar:

Det är verkligen en tuff och klurig situation du är i – att vara nära någon som mår dåligt, men som inte vill söka hjälp. Men jag tycker du har en sund reaktion när du upplever att det blir en för stor börda för dig att vara den enda som han ska ta stöd ifrån. Det blir en oerhörd belastning för dig och dessutom kan inte du hjälpa honom med det här.

Den graden av ångest och sätt han hanterar det på visar att han har en psykisk ohälsa som kräver professionell hjälp. Han behöver träffa en leg. psykolog eller leg. psykoterapeut.

Du skriver att du tänkt att hans mående orsakats av att du varit borta mycket. Men att skära sig, dricka för mycket och bli våldsam är inte reaktioner som är i proportion till det. Det tyder på underliggande problem med att hantera svåra känslor.

Det är olyckligt att din pojkvän inte upplevde att han blev tagen på allvar vid förra kontakten med en psykolog. Och man kan därför till viss del förstå hans ovilja att söka hjälp igen. Men ibland kan det ta ett tag innan vi hittar en terapeut som passar. Ibland får man prova några tills man hittar någon det känns bra med. Det kan du gärna förmedla till honom.

Det låter som det finns en del skuldkänslor hos dig med tankar om att du är ledsen att du inte kunde förhindra hans självskadande. Men där ska du veta att det verkligen inte är ditt fel. Det är jättesvårt att läsa av människor och du beskriver ju dessutom att han pendlar i måendet och plötsligt mår bra och inte tycker att det är något problem. För en del människor är det så – de är väldigt känslostyrda. När ångesten slår på blir de helt uppslukade av den och kan inte hitta något hjälpsamt sätt att hantera den på. För att sedan när de mår bra vara uppslukade av den känslan istället och som du säger nästan ha glömt hur det var. Då är det nästan omöjligt att läsa av någon. Jag förstår att detta skapar en rädsla hos dig – för om du inte kan se några varningstecken så kan han ju plötsligt må dåligt igen.

Det jag rekommenderar dig att göra är att förklara för din pojkvän hur orolig du är och hur detta påverkar dig – att hans ovilja att söka hjälp påverkar ditt mående och skadar er relation. Och även att vara tydlig med att du inte kan vara hans enda stöd utan att han behöver professionell hjälp. Det utmanande för dig blir att fortsätta säga det varje gång han eventuellt vill prata av sig med dig. Risken om du går in och försöker vara hans samtalsstöd är att han blir sämre och aldrig tvingas ta tag i sina problem. Det blir ett typ av medberoende i hans undvikanden. Säg till honom att du gärna hjälper honom att ta kontakt med läkare och psykolog och att du eventuellt första gången kan följa med och vara ett stöd på det sättet, men att du inte kan vara en terapeutisk kontakt för honom.

Det här är inte lätta saker och det kräver att du står ut med frustration från honom när du inte ger det han ber om. Därför är det viktigt att du funderar på var din gräns går och hur mycket du orkar med – till exempel vad du ska göra om han vägrar söka hjälp gång på gång. Och se till att du själv har någon att ta stöd ifrån. För det är tungt att bära sådana här saker själv.

Här kan du läsa mer om:

» Ångest

» Självskadebeteende

» Självkänsla

» När en vän mår dåligt – vad kan man göra?

Vänliga hälsningar,