Min man vill kontrollera allt
Jag har levt med min man i 9 år men nu orkar jag inte längre. Han vill fullständigt kontrollera allt, från pengar och ekonomin hemma, till vilken tid jag kommer hem och allt vad jag gör. Han är född i Sverige, men jag flyttade hit från ett annat land. Jag försöker att stänga av och inte fördjupa mig i diskussionerna med honom. De ingenstans.. Jag har försökt att säga att jag vill skilja miig, men han hotar mig och säger att det går inte.
Vi har två underbara barn tillsammans, men han har börjat kontrollera allt vad de gör och de får inte ha kompisar hemma. Allt detta gör så mycket ont, han vill inte att jag ska träffa kompisar heller och han blir arg och upprörd om jag säger till exempel: idag var det jätteroligt på jobbet. Jag har förlorat alla känslor för honom, men jag stannade ändå med honom p.g.a. barnen. Jag har sagt att vi kan gå och prata med familjerådgivning, men då säger han att det är jag som är sjuk och att det är bara jag som behöver hjälp. Allt är bara mitt fel hela tiden. Jag är så trött på mitt liv med honom och försöker bara att överleva, inte leva. Vad kan jag göra?
Psykolog Maria Nordström Lindhe svarar:
Det gör mig ledsen att läsa din fråga men jag är tacksam att du skickat in den till oss. Den belyser ett allvarligt problem för dig och många andra kvinnor i liknande situation.
Mitt svar tar sin utgångpunkt i att du säger att du är trött på livet med din man, att du förlorat alla känslor för honom och befinner dig i ett ”överlevnadsläge”. Jag tolkar det som att du vill lämna honom men att du är rädd för vilka konsekvenser det kan få.
Jag reagerar på formuleringen: ” Jag har försökt att säga att jag vill skilja mig, men han hotar mig och säger att det går inte.” Jag vill verkligen vara tydlig med att du liksom alla människor har friheter och rättigheter. Han har varken äganderätt eller bestämmanderätt över dig. Du kan faktiskt bestämma dig för att skilja dig. Såsom du formulerar det låter det som att du behöver hans tillåtelse för att göra det. Med detta sagt förstår jag om du är rädd för honom i och med den kontroll han utövar.
Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer. De varningssignaler jag reagerar på är att han kontrollerar dig, vill isolera dig från kontakt med andra, trycker ner dig genom att säga att du är sjuk/problemet, att allt är ditt fel och slutligen att du verkar rädd för honom. Du har redan börjat anpassa dig till ett liv som han dikterar. Fortsätter du så kommer du alltmer att förlora dig själv och din livslust.
Jag vet att det krävs mycket mod och kraft för att våga lämna sin man i din situation. Jag förstår också att rädslan över vad som ska hända med barnen är en försvårande faktor. Men kom ihåg att barnen känner av och påverkas av det som sker mellan er utifrån sina respektive åldrar. Även om de kanske inte kan sätta ord på det så oroar situationen dem också. Vidare utgör väl den här typen av kontrollerande beteende ingen rollmodell för en god familjefar? Tvärtom tänker jag att det finns ett värde i att ge dem en bild av en stark mamma som står upp för sig själv och vågar lämna en dysfunktionell relation.
För att kunna lämna din man behöver du anamma uttrycket ”leap of faith”. Det kan bli en smärtsam process, men det kommer bli bättre. Du kommer inte kunna få några garantier om framtiden, du måste helt enkelt ha tillit till att det blir bra och att det finns de som kommer stödja och hjälpa dig. Socialtjänsten i din kommun kan hjälpa dig med allt det praktiska kring själva lämnandet så att det sker på ett säkert sätt för dig och barnen. Om de bedömer att ett skyddat boende krävs hjälper de dig med biståndsbeslut för det.
Ofta krävs tid att samla det mod och den styrka som krävs för att göra slag i saken. Under den processen vore det bra om du har en vän du kan anförtro dig åt för stöd. Vidare tycker jag du ska vända dig för råd och stöd till någon av de hjälporganisationer som finns: Kvinnofridslinjen Roks, Unizon mm. Ett tips är att ringa dem från jobbet och radera numret efteråt. Vidare kan det vara bra att du redan nu dokumenterar alla hot och inskränkningar han gör mot dig på en hemlig plats. Det kan utgöra värdefullt material om det behöver gå så långt som en rättsprocess.
Avslutningsvis. I en sund kärleksfull relation vill man varandras bästa. Man uppmuntrar till växande och utrymme i en önskan att se den andre levnadsglad och i sin fulla kraft. Det är ju den personen man blev förälskad i! Att utöva kontroll över sin partner och begränsa livsutrymmet är ett uttryck för rädslor och svaghet. Paradoxen för personer med inre osäkerhet är att de egenskaper man blev förtjust i hos sin partner senare kan att betraktas som ett hot för en själv och relationen. Då försöker man ändra på partnern, styra och diktera hens livsvillkor för att själv känna sig trygg, säker och som den som sitter på makten.
Du är starkare än vad han är och kommer att klara det här om du bestämmer dig för det. Han försöker trycka ner den här styrkan och få dig att misstro din egen kapacitet. Du ska inte lyssna till det, du ska lyssna till vad ditt hjärta säger. All styrka till dig!
Vänliga hälsningar
