Är min 11-åring bisexuell?
Jag är mamma till en 11-årig tjej som de senaste månaderna genomgått en stor förändring. Hon har förvandlats från en liten kreativ tjej som älskade Barbie, pyssla och leka till en riktig tonåring som bara stänger in sig på rummet, struntar i skolan, bär svarta kläder och isolerar sig från omvärlden.
Hon kom tidigt in i puberteten och har redan fått mens och utvecklas betydligt tidigare än vad jag gjorde.
Av någon anledning så känner jag en oroskänsla i magen och undrat om allt verkligen är ok med henne. Frågar jag henne så svarar hon bara att allt är bra men min intuition säger något annat.
Av en slump fick jag syn på ett inlägg på Instagram där hon skrev att hon är bisexuell och transsexuell. Jag kände mig väldigt chockad när jag läste vad som stod och undrar hur jag aldrig kan ha sett några såna tendenser. Frågade henne rakt ut om hon vet vad de orden betyder och hon svarade att att hon visste och att hon gillar både killar och tjejer och att hon ibland känner sig som en kille.
Detta är något som hon aldrig nämnt under hela hennes barndom så jag känner mig fortfarande chockad samtidigt som jag vill att hon ska känna sig trygg och älskad precis som hon är. Är så orolig bara att hon kommer må dåligt.
Hur ska jag bemöta allt det här?
Psykolog Liv Svirsky svarar:
Tonårsperioden är ju för många en turbulent tid då mycket förändras, inte bara rent kroppsligt. Den sexuella utvecklingen tar fart med allt vad det innebär av identitetsskapande, men även på andra sätt utvecklas identiteten från att vara barn till att bli en ung vuxen. Många ungdomar funderar i den här fasen av sina liv över sin sexualitet och sexuella läggning. Jag tänker att det du ser nu troligen är signaler på att din dotter befinner sig i den brytningstiden.
Jag tror det viktigaste du kan göra för din dotter nu är precis det du gör, nämligen att visa henne att hon är älskad precis så som hon är. Du har ju med dina frågor om hennes inlägg visat att du sett det hon skrivit och att du är öppen för att tala med henne om det. Kanske kan du ytterligare vid något tillfälle på ett lugnt och försiktigt sätt berätta att du finns för henne om hon vill tala om de här sakerna.
Det kan också vara klokt att tala med din dotter lite mer generellt om de här sakerna, alltså inte i första hand med fokus på just henne. Kanske kan ni läsa böcker eller se någon film som tar upp ämnet sexualitet och könstillhörighet och som skildrar barn och ungdomar med olika sexuell läggning och olika könsidentitet? Genom att låta ämnet vara öppet och talbart visar du henne på fler sätt att du är öppen för samtal om det men det kan också i sig hjälpa henne vidare i hennes egna funderingar.
Att ens barn befinner sig i en brytningstid i livet och går igenom svåra saker är plågsamt att se som förälder även om det hör livet till. Jag tänker ändå att du inte i första hand behöver vara orolig för hur hon kan komma att må. Försök istället vara uppmärksam på hur hon faktiskt mår. Då kommer du säkert att upptäcka signaler på om måendet förändras och ser du sådana signaler kan du fundera på hur du vill agera vidare. Kanske kan ni själva prata mer, kanske finns någon annan vuxen i hennes närhet som hon kan tala med, kanske vill ni söka professionell hjälp? Ett första steg kan ju vara att kontakta Ungdomsmottagningen eller BUP där ni bor.
Det finns en del sajter som du kan besöka för att läsa mer men som ni också kan utforska tillsammans om hon vill det. Jag tänker då på
umo.se,
rfsu.se eller snaf.se. Jag kan också rekommendera dig att lyssna till två avsnitt i podcasten Barnpsykologerna. I det ena intervjuas psykologen Johanna Ekdahl om barns sexualitet och i det andra intervjuas psykolog Maria Kindstedt om transsexualitet. Förhoppningsvis berör de ämnena på sätt som känns meningsfullt för dig.
Vänligen
Liv Svirsky
leg psykolog, leg psykoterapeut, spec i klinisk psykologi
