Hur kan min kille vilja vara ihop med mig som är så ful?
Jag är en tjej på 19 år som just nu är i min första relation. Själva relationen är underbar, det finns bara ett problem. Jag skäms över mig själv.
Jag har så länge jag kan minnas tyckt att jag är ful och äcklig. Jag har övat i spegeln på hur jag kan se mindre ful ut och läst på en massa om olika plastikoperationer som jag behöver.
Min pojkvän är snygg och populär och jag fattar verkligen inte varför han är tillsammans med mig. Jag har alltid haft en extremt dålig självkänsla och har på grund av det utvecklat social fobi och GAD.
Det känns som att mitt självhat förstör vår relation då jag hela tiden tänker att han blir äcklad när han ser på mig. När han rör mig funderar jag alltid på vad det är han känner, om han kanske känner sig äcklad.
Jag vet inte hur jag ska lösa detta. Jag älskar honom verkligen och vill absolut inte att det ska ta slut, men jag är rädd för att han kommer tröttna på hur osäker och full av ångest jag är. Min fråga är hur man kan hantera denna ångest? Hur lär man sig att tycka om sig själv?
Psykolog Sofia Viotti svarar:
Tack för din fråga. Du är verkligen inte ensam om att uppleva självtvivel och osäkerhet i förhållanden. Ofta handlar människors ångest och oro just om relationer till andra människor och runt teman som att bli avvisad, inte duga och att inte vara omtyckt.
På grund av att sociala relationer är så viktiga för oss människor har hjärnan funktioner som gör oss uppmärksamma på sociala varningssignaler. De här funktionerna är särskilt viktiga när vi är barn och är helt beroende av våra föräldrar. Vi ska då vara vaksamma på våra föräldrars beteenden och anpassa oss efter dem.
Har vi trygga föräldrar som kunnat förstå våra behov och känslor växer vi ofta upp med en grundtrygghet där vi litar på att vi är bra nog och att andra människor går att lita på och vill oss väl. Har vi däremot haft föräldrar som brustit i sin förmåga att möta våra behov och känslor har vi ofta med oss en känsla av otrygghet i förhållande till andra. Då blir vi som vuxna upptagna med tankar om att inte duga och rädslor för att bli avvisade. Dessa mönster brukar bli särskilt tydliga i kärleksrelationer.
I det du beskriver så skulle jag ana att du kan ha haft sådana erfarenheter. Stämmer det?
Ofta försöker man då hantera denna otrygghet genom att försöka förändra sig på olika sätt. Du beskriver att du tänker att du behöver ändra ditt utseende. Problemet med det är att även om du skulle göra en plastikoperation och bli mer nöjd med ditt utseende skulle inte otryggheten försvinna. Hjärnan skulle i stället hitta någon annan ”orsak” till problemet tills grundorsaken blir bearbetad.
Så vad kan du göra? För att verkligen få en förändring så behöver du få hjälp med den grundläggande otrygghet som troligtvis ligger bakom både GAD (Generaliserat ångestsyndrom), social fobi och din relation till ditt utseende. Jag skulle rekommendera dig att kontakta en leg. psykolog eller leg. psykoterapeut för att få hjälp med det.
På egen hand kan det också hjälpa att fundera över din uppväxt och se om det finns sådana mönster som jag talar om. Genom att få förståelse för var mönster av otrygghet skapats kan det kännas lite lättare.
När det kommer tankar om att du är ful eller oro över vad din pojkvän tycker kan du tänka på att det är gamla hotsignaler och att det troligtvis inte har något med situationen idag att göra. Du kan också tänka på att vi alla är mycket bättre på att lägga märke till våra negativa sidor än våra positiva. Och utifrån det kan det ibland kännas förvånande att andra tycker om oss och vill vara tillsammans med oss.
Så se om du kan släppa lite på tanken att du ska gilla dig själv eller förstå hur han kan göra det. Tillåt dig i stället att fokusera på vad du gillar med honom.
Se också om du kan våga vara kvar i de känslor som kommer just för tillfället, oavsett om det är positiva eller negativa känslor. Har man mönster av otrygghet så brukar man nämligen ha lätt för att uppmärksamma de negativa känslorna och nästan glömma bort de positiva som säkerligen finns där ibland.
Att öva på att stanna kvar i alla typer av känslor – trygghet, glädje, ilska, sorg – kan göra att oron och alla negativa tankar släpper lite grann.
Men framför allt ta professionell hjälp, det är väldigt svårt att bryta mönster på egen hand.
Lycka till!
