2020-02-03
Min extremt 'giftiga' familjehemsförälder är respektlös och irriterande
...Ok så, min familjehemsförälder "K" är extremt respektlös och mycket irriterande. Hon beter sig som att hon är erfaren, med typ allt. Hon beter sig också som att jag är någon naiv kaxig tonåring från en film eller något, som man bara kan skratta åt för att hen inte är erfaren. Vilket jag absolut inte är, jag är allt annat än kaxig. Ingen har någonsin kallat mig det förut...
Iallafall, hon säger ofta en massa onödiga kommentarer, hon dömer folk hon inte ens känner och hon absolut vägrar att tro att *hon* någonsin skulle kunna vara den som har fel perspektiv. Hon har klagat på mig bakom min rygg (jag har hört), hon behandlar mig som att det är jag som är komplicerad och inte situationen, hon ser negativt på min mamma fast hon inte ens känner henne (och min mamma är den snällaste mest godhjärtade personen jag någonsin mött, det kan jag lova dig) och en massa annat.
Hennes sambo är dock snäll, han vet hur man är en bra respektfull person, men han är inte mycket till hjälp, han kan tydligen inte ha sin egen åsikt runt omkring K. Jag försöker och har försökt flera gånger innan, att få hjälp från familjehems konsulenterna, och de har sagt till K (de fattar inte riktigt hur allvarligt det K gör är, men lite fattar de tydligen eftersom de pratat med henne) flera gånger. Och det är bättre nu, hon håller oftast klaffen med sina sarkastiska kommentarer. Men nope, ibland så måste hon tydligen bara. Och det var bara de sarkastiska kommentarerna...
Jag är i en mycket komplicerad situation, men min fråga är, hur kan jag bemöta K på bästa sätt för att möjligtvis minska hennes negativitet iallafall lite grann?
Psykolog Mathias Ortlieb svarar:
Bra att du skriver in, jag förstår att det här är en komplex situation. Det kan också kännas svårt att jobba på en relation som känns giftig, men det låter som om du är villig att försöka vilket är starkt av dig.
Ett sätt som jag tänker är värt att testa är att prata med henne vid ett tillfälle när ni är själva. Det är lätt att man säger och gör saker som inte riktigt är genomtänkta om det är andra som är närvarande, kanske behöver ni prata igenom situationen själva för att relationen ska kunna bli bättre? Du låter som en modig person som inte undviker viktiga samtal, något som kommer att hjälpa dig i detta samtal.
Jag tycker också att det ofta kan hjälpa om man börjar med att beskriva sina egna dåliga sidor och de beteende som man själv har som kan irritera andra. Många relationerna kan blir bättre om man själv gör sig lite sårbar först för att sedan ställa frågor om hur man kan göra saker och ting bättre. Ett annat förslag är att du håller inne med din kritik en del och kanske bara frågar om hennes perspektiv, man kan ju till exempel fråga ”Jag förstår att det kan vara jobbigt för dig i den situationen vi är i, det är svårt för mig också. Men nu är det så här och jag vill att det ska kännas bättre, vad kan vi göra för att det ska blir bättre?”. Om du försöker att lägga frågan och lösningen på er tillsammans istället för henne själv så kanske det kan bli bättre? Jag brukar tycka att det känns mer sympatiskt och trevligt när folk säger så.
Sedan tänker jag också att eftersom att det handlar om en familjehemsförälder så är socialtjänsten viktig här. Om det inte blir bättre så tycker jag att du ska ha ett möte med dina konsulenter och återigen beskriva dina behov. Jag tycker också att du kan föreslå att du och socialtjänsten tar ett samtal tillsammans med K, då kanske ni tillsammans kan komma framåt. Sedan tycker jag att det alltid är bra att hitta olika förhållningssätt till personer, som av olika anledningar, får en att må dåligt. Det kan vara så att ni två kanske aldrig riktigt kommer att vara bästa vänner, och det är ju ok. Man kan ju bestämma sig för att ”Ok, jag försöker vara trevlig mot K men jag tar inte upp denna och denna frågan med henne.” eller ”När K tar upp de här frågorna så säger jag alltid så här.” osv.
Sedan tycker jag också att det är viktigt att när K säger kränkande eller felaktiga saker till dig (om hon gör det) så kan du poängtera det för henne och säga ”Det känns inte bra för mig när du säger så.”. Om du kan säga så, istället för att till exempel bli arg, så kanske hon förstår bättre att det hon säger och gör ibland påverkar dig negativt. Överlag kan du helt enkelt sätta upp lite regler för hur du pratar med K, något som kanske kan göra så att ni kan ha en funktionell relationen.
Jag hoppas att du kan få lite tips från det jag skriver, ta nu hand om dig!
Hälsningar