Hur bemöter jag min 6-årings runda ord?
Jag har en son på 6 år som går i förskolan. Det bröjade ganska direkt då han började skolan att han kom hem och berättade alla nya runda ord han lärt sig av skolkompisarna. Jag gjorde inte så stor sak av det eftersom jag inte riktigt heller vet hur jag ska bemöta det. Han provar ju dessa ord på farfar och mormor och andra i sin närhet.
Nu ska han dessutom demonstrera liggandes på golvet hur det minsann går till då man knullar. Det har han även instruerat sin mormor med, som i sin tur ringde till mig och frågade vad skolan egentligen gör åt detta?
Själv så vet jag inte alls vad jag ska säga eller inte säga till honom?! Jag har en gång då jag hade feber blivit irriterad på honom och började skälla och bad honom att sluta med det där, men det kände jag ju kanske inte var så bra. Jag tror dessutom mest att han såg det som att det helt plötsligt blev lite förbjudet och laddat och hädanefter kanske det kan användas som ett "vapen".
Och egentligen så handlar det ju mest om att vi som föräldrar ofta tycker att det blir jobbigt då vårt lilla barn demonstrerar hur man knullar titt som tätt för olika människor.
Kan ni ge mig ett råd hur jag ska bemöta det? Jag känner att då jag var liten så var det väldigt tabubelagt och det hänger kvar i mig, men ska det vara det? Är det vi som föräldrar som måste "lätta på trycket"?
Ingrid Gråberg svarar:
Att barn i vissa perioder blir fascinerade av lite förbjudna/intima saker är inte helt ovanligt. Det är inte för intet som man pratar om ”kiss och bajs-åldern”, att barn klär av sig nakna när de leker doktor och så vidare. Sedan finns det ju en del barn som fastnar i detta mer än andra.
Det är varken farligt att prata om bajs eller om sex och om man förbjuder det helt kan det få negativa konsekvenser. Vi vill ju inte att våra barn ska skämmas över att berätta att de har fått diarré eller att de inte ska våga berätta om de varit utsatta för sexuella övergrepp till exempel. Däremot är det inte socialt accepterat att slänga ur sig könsord eller demonstrera hur man knullar i tid och otid. Det bästa är därför att prata om det på ett odramatiskt sätt och samtidigt förklara att andra kan ta illa upp och att det därför inte är ett okej beteende.
Fråga sonen om han vet vad allt han säger betyder och av vem han lärt sig allt detta. Förklara så mycket som känns bekvämt för er själva. Många tycker att det underlättar att prata om hur barn blir till med utgångspunkt i en bok och det finns flera böcker på temat som vänder sig till barn och deras föräldrar.
Om ni inte vill gå in på några detaljer så kanske ni åtminstone kan göra klart för sonen att barn, oftast, är ett resultat av att två vuxna haft samlag. Alltså kan man dra slutsatsen att alla föräldrar och far-/morföräldrar vet hur man knullar och att de inte är i behov av en demonstration.
Om ni också förtydligar att ni inte tycker att det är roligt, utan mest tröttsamt, så kanske det räcker med att ni hädanefter ignorerar beteendet för att han ska sluta med sina demonstrationer. När man inte får någon uppmärksamhet för det man gör brukar det inte kännas så angeläget att fortsätta.
Innan ni provar att ignorera beteendet behöver ni dock känna er säkra på att det inte är ett tecken på att sonen varit utsatt för, eller sett något, som han inte borde. Försök att prata med honom på ett avslappnat och icke-fördömande sätt. Undvik att göra samtalet till ett förhör. Nöj er med att fråga vad han vet om det han säger och gör, och fråga hur han vet det. Visa nyfikenhet och intresse, men ingen oro (det mest troliga är att det inte finns något att oroa sig för heller).
Eftersom det hela började i samband med skolstarten så tycker jag att du inledningsvis ska prata med lärarna och med andra föräldrar. Vad ser personalen i skolan? Hur beter sig er son hemma hos kompisar? Hur beter sig hans kompisar? Är det ett utbrett beteende i skolan? Eller har andra, äldre eller jämnåriga, barn nöjt sig med att lära ut ord och handlingar till någon som är lättledd och kan fås att säga och göra det som man själv inte vågar?
Med vänlig hälsning,
