Varför blir man kleptoman?
Jag undrar vad bakgrundsfaktoterna till Kleptomani kan vara? Jag har hört att det kan bero på att man har förlorat saker tidigare i livet, att man har blivit utnyttjad, att någon nära har gått bort och att man genom att stjäla minska sin ångest? Stämmer detta? Det kan säkert ha många olika faktorer.
Sedan undrar jag var gränen går när någon har kleptomani, hur man avgör om det är stöld eller en störning?
Jag känner en person som stjäl när hon är uttråkad, och hon kan inte riktigt stoppa sig själv. Men det har lett till en dålig vana så hon även stjäl mat för att hon ska slippa betala.
Skulle bli mycket tacksam för ett svar.
Ingrid Gråberg svarar:
I diagnosmanualen DSM-IV klassas Kleptomani som en impulskontrollstörning. Det handlar helt enkelt om att man får impulser att stjäla saker, och inte om att man har något behov av varan i sig, brist på pengar eller intresse av att tjäna pengar på att sälja varan vidare. Därmed inte sagt att kleptomaner aldrig tjänar på att stjäla.
Skillnaden mellan ett rent kriminellt beteende och ett tvångsmässigt/sjukligt stjälande är inte alltid uppenbar vid ett enskilt tillfälle, men över tid blir det mer tydligt.
För kleptomanen är det själva handlingen, och inte föremålet, som är målet och det beror på att handlingen/stölden leder till ett tillfälligt välbefinnande. Den inre spänning som personen upplever innan handlingen försvinner under själva stölden.
Andra saker som utmärker en kleptoman är att hon/han aldrig planerar en stöld långt i förväg och heller aldrig samarbetar med någon, vilket är ganska vanligt bland kriminella personer och spänningssökande ungdomar. Impulsstyrda tonåringar som får ett infall att stjäla något kan ofta dra med sig en kompis. Det skulle kleptomanen aldrig göra.
Vem blir kleptoman och varför? Det man har sett är att kvinnor är överrepresenterade och att kvinnliga kleptomaner stjäl mer strax innan de ska ha sin mens, vilket talar för att hormoner spelar in på något sätt.
Att en direkt orsak till beteendet skulle vara specifika händelser, såsom att man förlorat något eller någon eller att man blivit utnyttjad, finns det inga belägg för. Däremot tenderar symtomen att öka i samband med skilsmässor, förluster och andra jobbiga situationer som leder till ökad stress.
Kleptomani förekommer ofta tillsammans med andra psykiatriska tillstånd, till exempel depression, ångest och ätstörningar. Kombinationen kleptomani och personlighetsstörning är inte heller ovanlig.
När man ska behandla en kleptoman måste man ta hänsyn till hela livssituationen och fungerandet i stort. Hur framgångsrik en behandling blir beror mycket på individens egen motivation, och den i sin tur hänger ofta ihop med graden av skuld- och skamkänslor.
Med vänlig hälsning,
