Behöver min 2,5-åring förskolans stimulans?
Jag har en son som kommer att få ett syskon när han är 2,5 år. Pga att de ska bli en stor dagisgrupp på 25 barn till sommaren funderar jag på att han ska få vara hemma med mig och bebisen. Han är lite blyg och försiktig som person och blir stressad när det är för "stimmigt" runt omkring honom.
De flesta i min omgivning tycker att det är fel att ta bort honom från dagis pga utvecklingen och den sociala samvaron. Någon har sagt att han kommer att ha svårt att anpassa sig senare.
Min fråga är om ni tror att han kan missa något i utvecklingen genom att vara hemma med mig tills han blir 3 eller 3,5 år?
Tacksam för svar! Tänker väldigt intensivt på detta just nu.
Jenny Klefbom svarar:
Det finns inte mycket forskning gjord på effekterna av förskolevistelser för små barn. Ett skäl till detta är att förskolan skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika länder. Att applicera exempelvis amerikansk forskning på svenska förhållanden blir därför nästintill ogörligt: Det är ju frågan om helt olika verksamheter.
Sen skiftar också miljön och inriktningen i förskolan mycket över tid. Ser man till de som är vuxna idag, och exempelvis försöker sig på att hitta skillnader mellan dem som varit i förskola, hos dagmamma eller hemma med en förälder, så är det inte heller samma förskola man studerar som den vi har idag. Gruppstorlekar, pedagogiskt innehåll, ideologiska inriktningar i utbildningen av förskolelärare och annat har skiftat mycket över tid.
Vad man får göra är i stället att utgå ifrån utvecklingspsykologiska kunskaper, och applicera dem på hur man bäst utformar livet för små barn. Och gör man det, så finns det inget egentligt belägg för att barn före 3 års ålder skulle ha något behov eller utvecklingsmässigt utbyte av den typ av gruppgemenskap eller pedagogik som finns på förskolan. De sociala behov barn har under sina första tre år handlar mycket mer om att utforska de nära relationerna, och den lilla värld som hemmet kan erbjuda.
Sen är det självklart så att även små barn är personligheter, som kan vara ganska olika. Det finns ettåringar som glatt söker kontakt med andra barn och klarar av att samspela och interagera. Och så finns det blyga fyraåringar som mest blir sittande i ett hörn om det inte finns en vuxen med som ser till att de kan vara med i leken på ett hörn.
En helt annan fråga är om det skulle kunna vara farligt att gå på förskolan på något sätt. Men inte heller det finns det några belägg för – under förutsättning förstås att det är en bra förskola med god organisation och engagerad personal.
För att sammanfatta mitt resonemang så verkar det alltså som att förskolan är en bra plats att lämna sina barn på, då man har slut på föräldraledighet och behöver börja jobba igen. Man behöver inte oroa sig över att göra det, förutsatt som sagt att den enskilda förskolan är bra och att man inte planerar allt för långa dagar.
Samtidigt finns det inte heller något egentligt behov hos barnet själv att gå på förskola innan tre års ålder, då barngemenskapen brukar bli viktigare.
Har du alltså möjlighet och en önskan att ha ditt barn hemma ett tag till låter det som en god idé, i synnerhet som just din son faktiskt verkar trivas bäst i lite ”mindre” sammanhang, och förskolegruppen dessutom verkar planeras bli på tok för stor för vad man kan betrakta som bra för så små barn.
Att han skulle ”komma efter” i socialt hänseende ser jag inte att det skulle finnas någon risk för. Tvärtom kanske just detta ger honom möjlighet att utveckla en tryggare bas att stå på inför konfrontationen med alla nya kompisar som kommer så småningom. Dessutom är det en väldigt bra grund för den framtida syskonrelationen att barnen får vara tillsammans under den första tiden i lillasyskonets liv. Jag skulle önska att alla föräldrar lät sina förskolebarn vara hemma under några veckor när de blir storasyskon.
Sen kan det bli så att ditt stora barn med tiden kommer att behöva lite mer stimulans än man naturligt får i bäbismiljön hemma. Men det kan du säkert lösa genom att umgås med andra familjer, gå till parken, öppna förskolan och så vidare.
Vänlig hälsning,
