10/11/2011

Kan trötthet vara depression?

Jag är 20 år gammal och trött så jag kan dö. Jag har varit det i kanske två år nu, så trött att jag skulle kunna gå och lägga mig när som helst känns det som.

Det känns som att det här hindrar mig i min vardag och jag har flera gånger sökt hjälp för det här problemet hos olika vårdcentraler. Jag har tagit en massa prover och doktorerna har varje gång kommit fram till att det inte är något fel med mig. De frågar mig: Är du deprimerad? Och det har jag aldrig egentligen tänkt att jag är men jag börjar tänka. För jag har mina perioder.

Små utbrott där allt känns meningslöst och ledsamt - lite som att jag skulle ha bråkat med någon under dagen, eller att jag inte skulle ha fått vara med eller något liknande - den sortens känsla. Fastän det inte har hänt något tråkigt som jag kunnat reagera på. Fastän jag har fått ordentligt med mänsklig kontakt och fastän jag vet att folk tycker om mig - fastän de säger det till mig - så känns det som att de inte alls gör det, ingen tycker om mig och ingenting är bra.

I perioder. Korta - jag kan vakna nästa morgon och allt är bra. Det känns aldrig allvarligt egentligen, störande men aldrig så att jag inte kan se någon utväg ur mörkret eller såna klassiker.

Så det jag vill veta är: finns det någon möjlighet att min trötthet beror på något psykiskt problem i stil med depression trots att det i övrigt inte känns speciellt farligt?


Jörn Aasmundsen svarar:

Trötthet kan bero på flera saker och påverkas både av kroppsliga och psykologiska faktorer. Jag förstår av din fråga att du under en längre tid och vid upprepade tillfällen sökt läkare för att få hjälp, men att de prover de tagit varit normala.

Du skriver inte så mycket om hur din livssituation ser ut, mer än att jag förstår att denna trötthet givetvis påverkar dig i din vardag. Av den anledningen vill jag därför lyfta fram vissa frågor som kan vara värda att fundera på för att undersöka om det finns faktorer i livet som påverkar din trötthet.

En ganska given fråga i detta sammanhang är hur ditt liv var innan du började känna en sådan trötthet som du känner nu. Hände det saker som kan ha påverkat? Kom trötthetskänslorna smygande eller skedde det ganska fort? Och, hur ser livet ut för tillfället, både när det gäller grundläggande saker som mat och sömn, men också i förhållande till skola/jobb och din fritid.

Kanske har du redan funderat på dessa frågor och uteslutit att de kan ha med saken att göra. Ibland kan det dock vara värt att fundera en extra gång, inte minst om vissa saker i livet är med på att upprätthålla ett problem – exempelvis att man har en ojämn dygnsrytm, om man äter för dåligt eller av olika skäl känner sig stressad.

Du beskriver att din trötthet hindrar dig i din vardag, men du beskriver inte riktigt på vilket sätt. Gör det att du undviker vissa saker, orkar du inte att hänga på eller begränsar det dig på andra sätt?

Det är lätt att bli väldigt fokuserad på att ”bli av med problemet”, men inte så sällan kan det också vara värt att fundera på hur olika förhållningssätt skulle kunna göra att du upplever din trötthet och dina känslor annorlunda.

En väg till förändring skulle kunna vara att fokusera på vilka små steg du kan göra för att det du känner ska påverka dig i mindre utsträckning. Ett sätt att göra detta på är att medvetandegöra dig kring om det finns dagar när det känns bättre. Hur är dessa dagar, gör du något särskilt då, skiljer de sig på något sätt från andra dagar då det inte känns på detta sätt? Finns det saker du mår särskilt bra av att göra, människor du särskilt gillar att umgås med där det du känner inte känns så påtagligt? Beroende på vad du föredrar, kan en psykolog givetvis hjälpa dig med att fundera kring dessa och andra frågor.

Jag förstår av din fråga att du kopplar dina funderingar om depression till dina känslor av meningslöshet och ledsamhet. Att till och från känna sig nedstämd är en naturlig del av livet. Ibland är dessa känslor tydligt kopplade till händelser eller personer i ens närhet; man har grälat med en kompis, man känner sig för tyngd och pressad av skolarbete eller något annat. Andra gånger finns det inte några givna eller uppenbara skäl att känna som man gör, precis som du beskriver – plötsligt kommer det över en och lika snabbt kan det försvinna.

För att få diagnosen depression (eller Egentlig depressionsepisod), skall man under en längre och sammanhängande period känna sig nedstämd så gott som dagligen och känna märkbart mindre glädje i förhållande till saker man gör. Ofta har man också svårt att koncentrera sig samt inte så sällan en störd sömn. Jag uppfattar av det du beskriver att dina perioder av nedstämdhet inte alls är så ihållande, ej heller att du fastnar ”i mörkret”.

Avslutningsvis, jag förstår att du har tagit många prover på vårdcentralen utan att de visat på något onormalt. Beroende på vad som är gjort, kan det kanske vara värt att göra en än grundligare undersökning ifall den trötthet du känner ändå har en kroppslig förklaring. Det gäller särskilt om du känner att ditt mående och din livssituation inte förklarar den trötthet du känner.

Jag önskar dig lycka till!

Med vänlig hälsning,