10/12/2011

Jag stalkar en man

Jag har varit intresserad av en kille sedan ungefär 10 år tillbaka, lite till och från eftersom vi bor långt ifrån varandra. Jag är övertygad om att vi aldrig kommer kunna ha en relation men jag kan inte släppa honom. Under dessa år har jag "stalkat" honom på internet alltså granskat t.ex. hans facebook,vänner, tjejer osv.

Jag är 19 år nu och min uppväxt har varit väldigt dålig och otrygg. Jag har dålig självkänsla och ett väldigt stort kontrollbehov. Jag har förmodligen borderline, för symptomen beskriver min personlighet.

Jag är osäker på vår relation och klarar inte av att han svarar segt på sms eller liknande. Jag kan bli helt ifrån mig på bara en halvtimme. Jag är väldigt ostabil och svänger snabbt angående beslut och en dag bestämde jag mig för att få bort honom ur mitt liv (nr och facebook) eftersom jag inte orkar med saknaden. Men det ändrade ingenting. Nu vill jag bara ha honom. Jag fortsätter ju ändå att ta reda på saker om hans liv och jag börjar tro att jag är besatt. Jag vet vad alla hans vänner heter utan att han har sagt det och jag vet allt om hans omgivning i princip. Jag snokar på allt som har att göra med honom, hans syskon, vänner, aktiviteter - allt (dagligen)!

Samtidigt tänker jag att jag skulle känna annorlunda om jag hittade en annan kille och då har väl alltihopa bara att göra med att jag behöver NÅN.

Jag orkar inte fortsätta för jag mår inte bra av det men jag kan inte sluta. Jag har hållt på såhär i flera år nu, vad ska jag göra för att sluta?


Ingrid Gråberg svarar:

Du skriver ingenting om killens reaktioner. Vet han ens om att du dammsuger nätet på information som rör honom och hans vänner? Och hur ofta ringer, mejlar och sms:ar du killen? Blir han arg om du hör av dig, försöker han undvika dig eller händer det att han säger/skriver saker som tydligt visar att han uppskattar kontakten med dig?

Om killen upplever att du förföljer honom kan det handla om ett lagbrott från din sida, men även om han inte lider av detta så gör du det och därför är det angeläget att få ett stopp på det hela. Det är också något som du själv önskar – i alla fall en del av dig.

Å ena sidan är du övertygad om att du aldrig kommer få den här killen och du verkar inse att din fixering vid honom, och ditt beteende, går utöver det normala. Å andra sidan uppfattar jag det som att du normaliserar ditt beteende, genom att hänvisa till att allt kanske bara handlar om att du ”behöver NÅN”. Här antyder du att allt skulle lösa sig bara du blev kär i någon annan och att din kärlek var besvarad.

Om vi leker med tanken att det skulle stämma, att du faktiskt tvärt skulle släppa alla tankar på killen så fort du inledde en kärleksrelation med en annan; vad skulle hända om den personen ville göra slut? Tror du att du skulle kunna sörja att relationen tagit slut under en period och sedan gå vidare? Eller tror du att det finns en risk att du skulle falla tillbaka i gamla mönster och lägga massor av tid på att hålla reda på vad ditt ex gör? Sedan undrar jag hur lätt det är för dig att bli förälskad så länge du fortsätter att investera så mycket tid och känslor i den aktuella killen.

Vad jag tror är att du behöver hjälp med att förstå ditt eget agerande och få verktyg som gör att du kan förändra ditt tvångsmässiga beteende. Det handlar dock inte bara om att du behöver kunna stå emot impulser att göra saker som du egentligen inte vill. Du behöver också tänka framåt, på din egen utveckling och framtida relationer. En ”dålig självkänsla och ett väldigt stort kontrollbehov” är inte någon bra grund att bygga sunda, jämlika och välfungerande relationer på.

Istället för att hoppas på att en relation ska lösa dina problem så tycker jag att du ska satsa på dig själv och din egen utveckling. Eftersom du kan känna igen dig själv i beskrivningar av diagnosen Borderline, så rekommenderar jag att du tar kontakt med den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Där kan du både få svar på om dina misstankar gällande diagnosen stämmer och få hjälp utifrån de problem du beskrivit i ditt brev hit.

Här kan du läsa mer om:
Borderline

Tvångsyndrom

Kontrollbehov

Självkänsla

Med vänlig hälsning,