Hur påverkas man av en pappa som är psykopat?
Jag är en kvinna på 29 år och har vuxit upp med en pappa som är Psykopat. Jag skulle vilja veta hur barn påverkas av att växa upp i denna miljö? Jag har haft djupa depressioner, aldrig haft en relation och nu vill jag lära mig mer om hur detta kommer sig. Finns det något forum, böcker, grupper etc som berör detta ämne?
Jenny Klefbom svarar:
Du skriver att du har vuxit upp med en pappa som är psykopat, och jag förstår att detta är någonting som har påverkat hela ditt liv. Ändå måste jag börja med att undra vad du menar när du skriver att han är psykopat. Psykopat är inte en diagnos som används i Sverige, och jag vet därför inte riktigt hur du har kommit fram till dina slutsatser.
En näraliggande diagnos, som används i Sverige, är Antisocial personlighetsstörning. Kanske har din pappa faktiskt fått den diagnosen? Att diagnosen Psykopati inte används i Sverige betyder dock inte att man förnekar att den typen av personlighet finns. Men kanske menar man i olika sammanhang lite olika saker när man använder begreppet.
Till exempel har jag läst artiklar i arbetslivssammanhang, där man talar om psykopatiska chefer. Jag har också läst populärvetenskapliga artiklar där man ska ”testa om din kille är psykopat” och liknande. Sen har jag också läst forskning av Robert Hare, den kanadensiska forskare som ligger bakom mycket av teorierna bakom psykopati, och han i sin tur har ett mycket snävt synsätt på vad som kvalar in under begreppet Psykopat. Han menar att det är mycket få personer som verkligen uppfyller kriterierna för att vara en Psykopat, och att det därmed handlar om personer med mycket grava brister i personligheten.
För mig blir det därför inte helt säkert vad det är du har vuxit upp med för en slags pappa. Handlar det om en pappa som varit oempatisk och egocentrisk? En pappa som varit auktoritär och manipulativ? Eller en pappa som utsatt andra för misshandel, kanske rent av våld? Eller handlar det om en pappa som levt helt utanför lagen, och kanske gjort sig skyldig till fruktansvärda våldsbrott?
Helt klart är i alla fall att ditt liv har varit allt annat än bra. Du har mått dåligt, och känner att du har svårt att utveckla relationer till andra. Nu är frågan bara om det beror på din pappa, eller om det också finns andra bakomliggande faktorer.
Om jag utgår ifrån att din pappa verkligen är psykopat, även i den mer snäva bemärkelse som jag använder, så är det mycket troligt att ditt liv nu påverkas mycket av hur din pappa har betett sig och relaterat till dig under din uppväxt. Detta förstås förutsatt att du har levt med honom som barn.
En person som är psykopat, eller har tydliga psykopatiska drag, är i allmänhet oerhört opålitlig. För ett barn är just trygghet och förutsägbarhet något av grundstenarna till att utvecklas till en harmonisk person. Psykopaten följer inte heller vedertagna samhällsnormer, vilket kan göra det svårt för barnet på många sätt. Dels vet man aldrig riktigt vad som gäller; vad som är sant och vad som är falskt, var gränser går osv. Dels kan det leda till ett utanförskap, där barnet instinktivt känner att dess familj inte är som andra. Vidare sätter psykopaten alltid sina egna behov främst. Det är raka motsatsen till ett gott föräldraskap, där den främsta uppgiften är att se till barnet i första hand, och kunna sätta sina egna vuxna behov åt sidan.
Psykopaten stannar dock inte vid att sätta sig själv främst, han eller hon gör ofta detta på ett manipulativt sätt. Psykopaten är ofta trevlig, och ger ett sympatiskt intryck på ytan. Detta samtidigt som han behandlar andra människor främst som redskap för att uppnå de egna målen. Det gör att för omgivningen, och i synnerhet barn, kan det uppstå en stor förvirring; man tror sig bli bra behandlad, men mår allt sämre eftersom man hela tiden i själva verket utnyttjas. På det här sättet blir det inte självklart för psykopatens offer att se sig just som offer, utan man tillskriver ofta sig själv skulden för det som händer, som en effekt av manipulationerna.
Att ha vuxit upp under sådana omständigheter som jag beskriver ovan sätter självklart sina spår. Det blir till exempel svårt att utveckla nära och förtroendefulla relationer till andra om ens egna erfarenheter talar för att man blir utsatt för kränkningar och övergrepp om man kommer andra för nära. Samtidigt vill jag med detta inte säga att man automatiskt får allvarliga skador eller brister om man har en förälder med störd personlighet. Det vanliga är ju att det kring ett barn finns även andra vuxna. I första hand tänker jag förstås på den andra föräldern; din mamma. Men ofta finns det också andra. Inte minst gäller detta psykopatens barn, eftersom psykopaten själv ofta överlåter vården av sina barn till andra då det ”blir jobbigt”.
Jag tycker alltså att du inte bara ska fundera över hur din pappas brister har påverkat dig, utan också vad det finns för goda förebilder i ditt liv, som kan ha haft en positiv inverkan på dig. Det är från dessa minnesbilder som du kan söka styrka och trygghet.
Du frågar efter forum, böcker eller grupper där du kan få stöd. Med tanke på hur spretigt psykopatbegreppet är, vill jag ogärna rekommendera dig att söka information i böcker eller på nätet. Bättre tycker jag att det vore om du fick en chans att berätta för någon hur just DIN pappa var när du var liten. Vad just DU utsattes för, och upplevde som jobbigt. För att förstå dig själv bättre är det just DITT liv du behöver utforska, inte i första hand jämföra dig med andra med likartade erfarenheter. Det kan visserligen också vara väldigt värdefullt att ta del av andras berättelser, men först när man är någorlunda på det klara med hur man själv fungerar och varför.
Mitt råd blir alltså att du söker en individuell psykoterapeutisk kontakt, där ni tillsammans får en möjlighet att kartlägga och utforska hur du har blivit den du är idag, och hur du själv kan göra för att förändra sådant som du plågas av i dagsläget.
Med vänlig hälsning,