Håller jag på att bli knäpp?

Hej, jag fick se att ni finns på nätet och skulle vilja ställa en fråga som hände mig häromkvällen.

Jag hade under några dagar jobbat med att katalogisera alla mina böcker jag har hemma i ett Exceldokument, när jag efter 25 exemplar en kväll stod och tittade på min samling. Då hör jag mig själv säga: ”Men Kalle, varför gör du det här jobbet, du har ju redan gjort en katalogisering”. Och jag svarar helt förvånat: ”Vaddå redan klart, jag har väl inte gjort det här förr”. Och jag hör åter mig själv säga: ”Jo men kommer du inte ihåg det?”. Och jag stod där en stund och kunde inte komma på att jag gjort detta tidigare.

Åter igen hörde jag mig själv säga: ”Kommer du inte ihåg att du gjort detta när du skrev biografin om pappa?” Och DÅ, kom jag på att jag ju redan hade en hel katalog färdig i Excel.

Är det inte märkligt att en slags klokare person i mig håller reda på en mer tankspridd person inom mig. Består jag av två personer, en som håller reda på allt och en som bara gör saker och ting utan att tänka särskilt mycket?


Jenny Klefbom svarar:

Jag blir inte riktigt klok över vad det är du undrar över. För mig består din fråga nämligen av två teman; din glömska, och det faktum att du verkar ha två olika delar inom dig, som till och med pratar med varandra. Inte heller ser jag så mycket av oro i din fråga. Det är mer som att du är förundrad över det ”fenomen” du har upplevt.

Om vi börjar med glömskan: Det är inte ovanligt att vi glömmer bort att vi har gjort saker, även om det brukar finnas en anledning till att vi glömmer bort sådant som vi faktiskt har ägnat en massa tid och möda åt, vilket du ju onekligen måste sägas ha gjort om det har tagit dig åtskilliga dagar att katalogisera dina böcker.

Om du rannsakar dig själv; kan du hitta någon konkret orsak till att du har glömt bort just detta? En orsak skulle kunna vara om du har levt under stress på sistone. När man är stressad, brukar det resultera i problem med både minne och koncentration. En annan orsak skulle kunna vara om du har genomgått någonting känslomässigt omtumlande i samband med katalogiserandet.

En liten ledtråd ger du när du nämner ”biografin om pappa”. Nu vet ju inte jag vad den handlar om, varför du har skrivit den och hur din och din pappas relation ser ut. Men skulle det kunna vara så att du har gått upp i skrivandet om din pappa så mycket att det har lett till att du glömt ”det andra” du gjorde?

Det kan förstås finnas många andra orsaker bakom att man glömmer något, som att man varit utsatt för sömnbrist, att man har lidit av någon kroppslig sjukdom eller något helt annat.

Om vi i stället fokuserar på det faktum att du har upplevt det som att två delar av din personlighet har pratat med varandra, så kan det helt enkelt vara ditt sätt att hantera din glömska. Vi har alla olika aspekter inom oss, och visst händer det nog för de flesta att de talar för sig själva emellanåt. Det behöver alltså inte vara något konstigt med det. OM det inte är så att man upplever obehag av det hela. Då kommer ju saken i ett helt annat ljus.

Har du upplevt det som att det som sades delvis kom ”utifrån”, eller som att du inte var en del av det som sades, så misstänker jag att det hela kändes ganska obehagligt. Om inte annat så brukar man uppleva obehag när man inte riktigt har kontroll över en situation, och det har man ju inte om man står och pratar utan att styra vad som sägs. Var det på det viset, tycker jag att du ska kontakta psykiatrin och be om ett utredande samtal. Det behöver inte alls vara så att du lider av någon sjukdom, men jag tycker att det är viktigt att du får reda ut din upplevelse så att den inte i onödan leder till att du går och oroar dig.

Om det däremot bara var en lustig episod, som ledde till att du ordnade upp dina kataloger, och att du i övrigt lever ett bra liv (och kommer ihåg det mesta du gör), så tycker jag inte att du har så stor anledning att vidta några åtgärder. Var då tacksam över att det åtminstone är någon del av dig som står för ordning och reda, och som hjälper dig på traven när det är mycket att göra.

Vänlig hälsning,