Hur ska jag kunna koncentrera mig på det jag egentligen vill?
Jag har ett problem. Jag fastnar ofta framför datorn, där jag inte kan sluta att leta efter och läsa om andras problem. Det är som om jag inte kan leva i nuet, för egentligen vill jag göra andra saker än att sitta framför datorn. Jag går egentligen in på datorn för att jag ska skriva jobbansökningar, men fastnar istället i annat så att jag inte hinner.
Jag fastnar också ofta i att hjälpa mina kompisar med sina problem, men har svårt för att ta plats med mina egna problem. Hur gör jag för att sluta med det här beteendet? Hur gör jag för att ta mer plats? Hur gör jag för att trivas i nuet? Det är som om jag har gjort mitt livsinnehåll till att bara ställa upp för andra.
Liria Ortiz svarar:
Tack för ditt brev. Du skriver om något som vi alla ägnar oss åt då och då. Detta att vi skjuter upp saker, och förlorar oss i saker som vi nog inte borde prioritera. Du beskriver den erfarenheten väl. Ibland kan det kännas lättare att vara klok om andras problem och hjälpa andra än ta hand om sig själv.
Ditt brev väcker flera tankar hos mig om vad som kan vara kärnan i det som bekymrar dig och som blir till ett hinder för dig. Men förstås är det så att enbart utifrån ditt brev finns ingen möjlighet att helt tydligt förstå vad som händer dig och föreslå dig en särskild väg att gå. Jag kommer att erbjuda några möjliga förklaringar, men det blir din uppgift att utforska vidare, och jag tror också att det kan vara klokt av dig att välja att träffa en psykolog eller psykoterapeut för att resonera vidare.
Jag skulle vilja göra dig uppmärksam på att när du uppslukas av andras livsberättelser är du i nuet. Det som verkar ställa till problem för dig är att du omprioriterar eller inte gör det du planerat att göra, och kanske borde göra. Du skriver att du när du till exempel ska skriva jobbansökningar så ”fastnar du istället i annat så att du inte hinner”.
Har du övervägt möjligheten att du utvecklat ett Internetberoende? Vi vet idag att man inte bara kan bli beroende av substanser som till exempel alkohol utan även av beteenden som att surfa på nätet eller spela dataspel. Tecken på det är bland annat ett starkt behov att göra detta, och att man gör det trots att man inser att det egentligen inte finns tid för det, eller att beteendet på olika sätt ställer till problem.
Andra tecken kan vara att man upplever abstinens i meningen olust och rastlöshet när man avstår att göra beteendet, och att beteendet ökar i omfattning. Om du finner detta intressant, och att det berör dig, kan du läsa mer om beroendebeteenden på [linkURL:http://www.vardguiden.se target:blank]www.vardguiden.se[/link]. Du kan också läsa mera om beroende här på Psykologiguiden.
Du skriver att du har en vana att rikta din uppmärksamhet till andra och från dig själv. När detta händer ofta och blir till ett hinder för att göra viktiga saker kan det handla om att det är något man undviker att uppleva eller att göra. Man har ett flyktbeteende från något som känns olustigt, eller kanske övermäktigt. Kan det stämma på dig? Om du svarar ja, fundera på vad det är som du undviker. Eller om jag formulerar min fråga annorlunda: Vad skulle hända om du stannar i dig själv och gör det du borde göra eller är uppmärksammare på dina egna känslor och tankar?
Låt oss resonera vidare i den här riktningen. Du kanske har hört talas om fenomenet uppskjutarbeteende? Inom psykologin är benämningen [linkURL:http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=prokrastinering target:blank]prokrastinering[/link]. Det innebär en vanemässig senareläggning eller undvikande av uppgifter och beslut, och att man ersätter viktiga saker med annat som är mindre viktigt, som till exempel dagdrömmande och nätsurfande.
Alla människor skjuter förstås på saker emellanåt, men prokrastinering föreligger när uppskjutandet förekommer ofta och blir till ett problem för att uppnå sina mål i privatlivet eller i studierna och arbetet. En annan konsekvens är stress och skuldkänslor för att man som man uppfattar inte tar ansvar för sitt liv.
De psykologiska orsakerna till prokrastinering varierar förstås, men det innefattar hos många perfektionistiska drag eller prestationsångest. Uppgifter kan uppfattas som övermäktigt stora och svåra. Ibland bidrar bristande färdigheter i att kunna upprätthålla sin uppmärksamhet och hantera tid. Depression som orsak kan också förekomma. Vad säger du, kan detta vara vad som händer dig? Om du är benägen att tro det, så är mitt förslag att du träffar en psykolog eller psykoterapeut och resonerar vidare. Behandling finns, främst genom träning av färdigheter av olika slag för att bryta beteendet.
Här är några förslag till färdigheter du kan testa att prova på egen hand:
• Tydliggör dina mål! Fråga dig vad som är dina mål för närmaste månaden, veckan och dagen. Skriv ner de mål som du hittar, och gör dem på det sättet tydliga för dig. Skriv sedan också vad du ska göra dag för dag för att komma dit du vill. Ha målen och sätten att komma dit framme, till exempel på kylskåpsdörren.
• Använd veckoschema och prioriteringslista. När man inte har rutiner är det lätt hänt att man är lättdistraherad och blir splittrad. Skriv ner steg för steg vad du vill och måste göra under veckan. Dela upp det som ska göras dag för dag. Gör en planering för nästa dag varje kväll. Kom ihåg att ge plats även för avkoppling och belöningar, men schemalägg hur mycket tid de ska få ta.
• Gör det nu! Självinstruera dig. Ge dig själv instruktionen att "gör det nu" när du börjar tveka. Träna att säga "Nu" till dig själv, och att göra det som står som nästa punkt i din planeringslista. Gör som vana att till exempel omedelbart kliva upp när väckarklockan ringer eller att 8 av 10 gånger ska du börja göra det du ska oavsett om du har lust eller inte.
• Fråga dig: Vad är viktigast? Ha som vana i valsituationer att ställa dig frågan: Vad är viktigast? Gör sedan det som blir ditt svar!
Varma hälsningar!