1/8/2010

4,5 år som kissar i sängen vissa nätter

Vår 4,5-åring kissar i sängen vissa nätter. Vad beror det på tro, vad kan vi göra?

Han fick en lilla syster i februari och hans mamma är mest med henne. Nu har han fått gå upp i tid på dagis till 8-15 ( är ju 25 timmar när mamman är hemma och mammaledig). Således ännu mera bortatid från mamma. Han blir ofta arg , mest på sin pappa som finns för honom.


Jenny Klefbom svarar:

Det låter som att ni har tolkat er pojkes sängvätning som uttryck för någon slags psykisk reaktion. Så behöver det inte alls vara, tänker jag. Faktum är att fyra och ett halvtåriga pojkar mycket ofta kissar i sängen då och då. Det är helt normalt, och har att göra med att man inte har full kontroll över sin kropp i så tidiga år.

Det är inte heller något konstigt om det är så att han tidigare varit torr, men nu börjat kissa i sängen igen. Det är vanligt att barn går igenom perioder där de tillfälligt backar tillbaka till tidigare utvecklingsnivåer. Det finns också en grupp barn som fortsätter att vara sängvätare relativt långt upp i åldrarna, men där är ni inte ännu så det finns inget skäl att ta ut någon oro för detta i förskott.

Trots att problemet är normalt så finns det en del ni kan göra för att åtminstone minska antalet kissnätter. Först och främst bör ni försöka se om det finns något mönster bakom kissandet. Ett enkelt skäl kan vara att barnet helt enkelt dricker mer vissa kvällar, och då blir kissnödig snabbare. En del barn får i sig en väldig massa vatten i samband med bad – så det kan vara värt att fundera över.

Ett annat skäl kan vara att barnet är tröttare vissa nätter, och då sover djupare vilket kan få till följd att det inte vaknar vid kissnödighet. Det finns förstås ett oräkneligt antal orsaker, och ni behöver fundera över vad det kan handla om i just ert fall, för att kunna undanröja orsaken. Ett annat bra knep är att ta upp barnet för kissning innan man själv går och lägger sig. Se också till att ha plastad frotté i sängen så blir det inte lika jobbigt för er vuxna att ta rätt på tvätten.

Du skriver dock också om att er pojke ofta är arg, och det verkar som att ni upplever att er pojke har mer behov av att vara med sin mamma än han i dagsläget får. Jag får av det intrycket att ni inte är så säkra på att er pojke mår bra, eller har sitt liv ordnat på ett sätt som är bra för honom. Det här är en stor fråga, som jag inte kan uttala mig om utifrån ditt brev. Kanske skulle det vara bra för er att sätta er ner med en erfaren barnpsykolog och gå igenom er situation. Det kan resultera i att ni får bra råd och redskap för att ”rätta till” sådant som inte är bra. Eller så får ni klart för er att er pojke i grunden har det bra, och ni kan släppa er oro och era funderingar. Har ni möjlighet till det är det ofta väl investerade pengar att söka en enstaka konsultation då man känner sig osäker som förälder.

Med vänlig hälsning