2012-01-19

Min man tar droger

Jag har nyligen fått vetskap om att min man har tagit droger under en period. Han vet inte om min upptäckt ännu. Jag är fortfarande i någon slags chocktillstånd, och vet inte riktigt hur jag ska hantera det hela.

Vi har varit tillsammans i över 20 år och har barn tillsammans. Vår relation har utsatts för väldigt mycket slitningar, då han också har en psykiskt sjukdom, som vi har kämpat med under alla år.

Under hans friska perioder, utan skov, har vi lyckats hålla vid ett normalt familjeliv. Senaste tiden har jag dock märkbart känt att vi har glidit ifrån varandra mer och mer.

Jag vill inte acceptera hans beroende. Jag vill inte att barnen ska växa upp i en dysfunktionell familj. Jag vill framförallt inte att barnen ska ha en pappa som knarkar. Men jag har ingen aning hur jag ska ta tag i situationen? När jag tänker på att jag ska konfrontera honom, blir jag alldeles yr i huvudet och skakig i kroppen. Vad gör man?


Ingrid Gråberg svarar:

Du verkar klar över din inställning när det gäller droger och du vill inte att dina barn ska växa upp med en knarkande pappa eller i en familj som är dysfunktionell på något annat sätt. Då finns det egentligen bara en sak att göra, och jag uppfattar det som att du själv är obehagligt medveten om vad som krävs, nämligen att du konfronterar din man. Det här är en sak som alltid är mer eller mindre svår att genomföra, eftersom det som regel är mycket känslor inblandade.

När man levt tillsammans med en människa under många år så vet man hur personen brukar reagera i samband med konflikter. Eftersom du känner dig ”alldeles yr i huvudet och skakig i kroppen” bara vid blotta tanken på att berätta för din man vad du vet om hans droganvändning, så misstänker jag att era tidigare konflikter ibland (eller ofta) varit jobbiga upplevelser. Kanhända har det förekommit våld, hot om våld eller hot om självskadebeteenden/självmord. I så fall är det lätt att förstå varför du är rädd och tvekar.

Inte ens utan påtaglig risk för att bli utsatt för våld eller hot är det lätt att ställa en partner mot väggen och påtala för vederbörande att man känner till att han använder droger och att det är något som man själv inte kan acceptera. Att bli avslöjad är aldrig kul och risken är stor att den som blir avslöjad känner sig anklagad – hur man än formulerar sig.

En och annan kan direkt känna sig lättad över att ha blivit upptäckt, lättad över att slippa ljuga och smussla mer och lättad för att det kan bli en vändpunkt som gör att det går att ta sig ur missbruket. Tyvärr tar nog de negativa känslorna överhanden för de flesta inledningsvis i alla fall. Skam, skuld, ilska och rädsla är några exempel.

Om du inte oroar dig för att du ska råka illa ut är det egentligen ”bara” att ta tjuren vid hornen och få det hela gjort. Det kommer ju inte bli lättare för att du skjuter på det.

Innan du konfronterar din man bör du dock noga tänka igenom dina känslor och vad du vill – både på kort och på lång sikt. Vill du att ni ska fortsätta leva ihop om han kan sluta med drogerna? Det vill säga vill du ställa honom inför ett ultimatum; du eller drogerna? Eller är drogerna bara droppen som fick bägaren att rinna över? Är du beredd att stötta honom om han gör ett allvarligt försök att sluta med droger? Är du rädd för att han ska välja drogerna framför dig och barnen?

Om du har anledning att oroa dig för din mans reaktioner så finns det två saker du kan göra. Det ena är att ta kontakt med en beroendemottagning och be om råd. Har din man kontakt med psykiatrin är ett alternativ att undersöka möjligheten att konsultera hans behandlare. Det andra är att se till att ha någon med dig när konfrontationen sker. En tredje part kan vara närvarande i rummet eller vidtalad och uppehålla sig i närheten utifall du skulle behöva assistans av något slag.

Är du redan nu helt klar över att du vill lämna din man kan det kanske vara en idé att börja med att ordna med ett alternativt boende för dig och barnen, innan konfrontationen sker. Det gäller självklart också om du tror att ert samtal kan leda till en farlig situation.

Tveka inte att söka hjälp och vänta inte för länge med att göra något åt situationen!

Med vänlig hälsning,