Jag får inte något gjort

Jag har större delen av mitt liv varit duktig på att fly vardagen med olika medel, spel/film osv. Detta har dock eskalerat på senare tid och jag finner ofta mig själv sittandes uppe till sent på natten då jag ska jobba dagen efter. Inte för att jag är så intresserad av det jag håller på med utan för att det är enklare att fortsätta fly än att tackla verkligheten.

Den utlösande faktorn var att min flickvän gjorde slut med mig och efter det har jag fått sämre självförtroende och även fast jag försöker undvika det så är "den inre rösten", dvs mina tankegångar oftast negativa.

Jag har alltid varit lite udda, en töntig kille under skolgången så vänner kommer inte enkelt för mig men det blir extra svårt när jag tvivlar på mig själv och det jag tror mig kunna allt för ofta.

Så som titeln säger känns det som att jag inte får snurr på saker och jag har massor med saker som jag "skulle vilja göra" men aldrig blir gjorda.

Hur kan jag bygga upp mitt självförtroende igen och tro på mig själv?


Ingrid Gråberg svarar:

Du tar upp ett par saker i ditt brev; att du ägnar en stor del av din fritid åt att spela spel eller se på film, att du har dåligt självförtroende och att du flyr från vardagen/verkligheten. Frågan är hur de här sakerna hänger ihop.

Är det brist på självförtroende som hindrar dig ifrån att ge dig i kast med saker och försöka förverkliga dina drömmar? Och är det därför som du är missnöjd med din tillvaro och flyr in i dataspelandet? Eller finns det någon helt annan förklaring till att du har så svårt att gå från tanke till handling? Kan det vara så att dataspelandet/filmtittandet är något du fastnar i för att det, till skillnad mot många andra saker, varken är ansträngande eller kravfyllt? Och kan det i så fall vara så att du är besviken på dig själv för att du inte tar dig an några utmaningar och att det i sin tur påverkar ditt självförtroende negativt?

Eller har du en livssituation som skulle göra vem som helst bedrövad och som du därför vill fly ifrån? Flickvännen har gjort slut och du skriver att du inte har så lätt för att skaffa nya vänner. Hur har du det på jobbet och hur ser din ekonominiska situation ut?

Du undrar hur du ska kunna bygga upp ditt självförtroende och som svar får du bara en hoper frågor tillbaka. Det beror på att ditt brev väcker många frågor hos mig och jag misstänker att inte heller du har bilden helt klar för dig. Jag tvivlar inte på att du har ett lågt självförtroende, men det behöver inte betyda att det är förklaringen till allt. Visst kan du börja med att läsa en självhjälpsbok och prova de övningar som boken tipsar om, till exempel skriva ner tre bra saker du gjort under dagen, men det kan vara värt att först fundera över vad som ligger bakom det låga självförtroendet – och fundera över vilka tankar och känslor som leder till vilka beteenden och vice versa.

Låt mig ta några exempel. Om du önskar dig nya vänner, men istället för att ta dig ut bland folk, ringa någon eller kommunicera med andra via internet, så sitter du och tittar på en dålig film, ja då handlar det förmodligen om rädsla och osäkerhet. Men om du sitter kvar framför teven eller datorn istället för att ta itu med disken så är det helt andra mekanismer som styr ditt beteende. Lathet är en tänkbar förklaring, eftersom vi alla är mer eller mindre lata och luststyrda.

En annan tänkbar förklaring är att du fortfarande sörjer relationen till din före detta flickvän och har hamnat i ett depressivt tillstånd, där negativa tankegångar bidrar till att göra dig energilös och handlingsförlamad. Du anger ju den avslutade relationen som utlösande faktor till ditt nuvarande tillstånd, men skriver samtidigt att du större delen av ditt liv haft en tendens att fly verkligheten på olika sätt. Därför tror jag inte på någon form av ”kvick-fix” som kan ge dig ett bättre självförtroende och som automtiskt får dig att förverkliga alla dina drömmar – inte utan att du först blir medveten om hur allt hänger ihop och vad som utgör det största hindret i olika situationer. Vad hindrar dig från att ta kontakt med en ny eller gammal bekant? Vad hindrar dig från att ta itu med disken? Och så vidare.

Slutligen undrar jag hur din skolgång såg ut och hur den perioden i ditt liv påverkar dig idag. Trivdes du med att vara ensam eller led du av att inte ha så många kamrater? Utsattes du rent av för mobbning?

Hittar du svaren på frågorna så kommer du också närmare lösningen på problemen. Oftast går det lättare att fundera högt tillsammans med någon, exempelvis tillsammans med en psykolog. Särskilt om ett fungerande har förekommit under lång tid så kan man behöva hjälp för att kunna bryta invanda beteendemönster och tankebanor.

Vänlig hälsning,