12/2/2011

Hur ska jag sluta älta att jag inte har en pojkvän?

Jag är en snart 23-årig kvinna som precis påbörjat en universitetsutbildning. Mitt "problem" kanske låter banalt, men jag upplever det som väldigt tärande. Kortfattat lägger jag ner otroligt mycket av min tid till att älta att jag aldrig haft en pojkvän och oroa mig över att jag aldrig kommer att få någon.

Jag går från att klandra mig själv, känna mig "onormal" och oattraktiv, vara självömkande etc, till att känna en ren och skär panik över att jag aldrig kommer bli förälskad och ha en relation. Jag inser själv hur löjligt det är och att jag säkert kommer träffa nån, att det bara är en tidsfråga etc, men sedan fortsätter jag älta och älta. Ältandet kan förstöra en hel dag för mig och göra mig nedstämd, okoncentrerad, osocial och tystlåten. Jag blir bitter och avundsjuk när jag träffar par, och upplever det som att ALLA i min ålder antigen har, eller har haft, en relation.

För ca ett halvår sedan var jag deprimerad och då vara detta ältande mest fokuserat på att jag aldrig hade haft sex. Det gick så långt att jag söp mig stupfull, gick ut på krogen, och följde första bästa man hem. Mådde efter detta fruktansvärt dåligt!! Min besatthet vid det här blir ännu starkare när jag har druckit, och jag är rädd för att jag kan göra nåt jag får ångra igen i berusat tillstånd.

Jag vill veta hur jag ska få bort de här "tvångstankarna" och sluta se mig själv som "onormal". Vet inte om det här ältande egentligen har att göra med dålig självkänsla eller bekräftelsebehov.


Liria Ortiz svarar:

Tack för din fråga. Du berättar om ditt ältande och grubblande, och när du gör det så beskriver du ett mycket vanligt mänskligt beteende.

Låt oss börja här. Du undrar vad ältande egentligen är. Psykologen Olle Wadström beskriver i boken Sluta älta och grubbla på ett konkret och instruktivt sätt hur ältandet fungerar och hur man kan komma tillrätta med det med hjälp av kognitiv beteendeterapi. Jag rekommenderar dig att läsa boken som självhjälp.

Ältande är tankar. Vårt ältande är ofta meningslösa försök att hitta svar på frågor som inte går att svara på. Det är ibland också våra sätt att med tankar försöka skydda oss mot en oro eller en ångest som vi har. Vi ältar gärna också sådant som vi tycker är genant att fråga om eller berätta om.

Du undrar om ältande är ”tvångstankar” och om det har med ”dåligt självkänsla” att göra. Det vi vet är att psykologiska tillstånd som tvångssyndrom och generaliserad ångeststörning ofta har inslag av ihärdigt ältande och grubblande. Ältandet är ett sätt att försöka övertyga sig själv, hitta en klarhet och få ett lugn för att kunna må bättre.

Ältandet består av två typer av tankar som växlar av varandra i en ström av tankar. Den ena sortens tankar är de som väcker oro och olust. De fungerar som ”skrämmare” och brukar kallas för olusttankar. De följs av den andra typen av tankar. De har funktionen att försöka undanröja olusten, osäkerheten, tvivlet och obehaget som uppstått. De tankarna kallas för ”tröstetankar”. De ger en ett lugn, men bara för korta ögonblick. De är inte tillräckligt effektiva och oron återkommer ganska snart.

Olle Wadström använder i sin bok metaforen att ältandet är hjärnans ”tennis”. När den ena sidan slår över en skrämmande tanke, så returnerar den andra sidan en tröstande tanke, och varje gång en tanke kommer över på andra sidan så slås den tillbaka. Spelet kan fortsätta hur länge som helst.

Vad kan vi då göra för att stoppa ältandet? När man känner obehag är det vår mänskliga instinkt att agera för att bli av med det. Om vi fortsätter att se ältandet som en tennismatch så är lösningen att inte slå tillbaka bollen när olustssidan har servat. Olustsidan kommer fortsätta att slå servar ett tag, men när tröstesidan inte slår tillbaka tar servarna slut och matchen upphör.

Tekniken som används för att lyckas med detta kallas för acceptans. Du har nog hört talas om acceptans. Det är ett sätt att förhålla sig till oönskade och olustig tankar och känslor som ingår i den psykoterapeutiska metod som heter Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Det handlar om att man som en aktiv handling väljer att acceptera den olust man känner och inte agerar på den, utan väljer att bete sig utifrån vad som gynnar en på kort och lång sikt. Du kan läsa mer om hur man gör detta på beteendenivå, och om andra hjälpmedel för att bryta sitt ältande i Olle Wadströms bok. Du kan förstås också välja att gå i psykoterapi hos en psykolog eller psykoterapeut som lär ut ACT.

Jag vill ge dig några ytterligare reflektioner att fundera på. Ett sätt att handla i en riktning som kan vara hjälpsamt för dig kan kanske vara att ännu mer vara i sammanhang där du kan träffa en man. Fundera gärna på vilka sociala sammanhang som det kan vara. Hur mycket intresse visar du när du möter en man som du finner sympatisk och spännande? Vilka signaler om detta kan du kanske bli ännu bättre på att signalera?

Och en sista reflektion. I perioder av ångest och nedstämdhet kan det vara klokt att som egenvård undvika att regelbundet dricka större mängder alkohol, och i synnerhet berusningsdricka. Alkohol kan påverka funktionen av hjärnans belöningssystem och fördelningen av signalsubstanser i hjärnan på ett sätt att depressivitet och ångest förstärks på lång sikt. Särskilt i perioder i livet när man är sårbar och arbetar med att förändra sitt liv kan det vara klokt att vara återhållsam med alkohol.

Här kan du läsa mer om:

Acceptance and Commitment Therapy, ACT

Låg självkänsla

Tvångssyndrom

Vänlig hälsning,