Vården fungerar inte

Min flickvän har gått hos alla möjliga personer för sin depression. Hon har bollats runt bland alla inom detta område på landstinget. Ingen läkare hon har träffat verkar ha satt sig in i hennes situation särskilt väl och det slutar alltid med samma sak. De sägar att "vi kan inte hjälpa dig" och så skickas hon till någon annan läkare.

Ofta får jag höra att när hon träffar en ny läkare så har dom inte ens läst hennes journal. Den är lång nu! Hon har även gått på alla möjliga piller som inte hjälper. Vid något tillfälle träffade hon även en privat pskolog. Men det funkade inte heller. Jag tror att hon varit patient i snart 10 år nu.

I går sa återigen läkaren "vi kan inte hjälpa dig". Min flickvän blev så ledsen att hon gick därifrån i tårar. Dom har inte hört av sig på något sätt och jag kan inte få tag på läkaren.

Problemet nu är att hon inte längre tror på vården, eftersom hon bara träffat folk som säger att dom inte kan hjälpa henne. Hon vägrar äta och det känns som hon gett upp. Hon har försökt att svälta sig tidigare i år men då lyckades jag få henne att ge det ett försökt till. Det var då den sista läkaren blev inkallad, men nu verkar det vara slut med det också.

Så vad gör man när ens partner inte tror att det finns vård och vården säger att dom inte kan göra något? Jag är ingen psykolog och vet inte vad jag kan göra... hjälp!


Ingrid Gråberg svarar:

Kvalitén på vården varierar. Det finns bra vård, mindre bra vård och till och med dålig vård både inom psykiatrin och inom den övriga vården.

Många gånger handlar det om vilken läkare, psykolog eller annan behandlare, man får träffa. Alla som jobbar inom vården är inte lika kunniga och alla är inte lika engagerade i sitt jobb och sina patienter. De allra flesta har dock för avsikt att göra sitt bästa och att hjälpa patienterna så gott de kan.

Att ställa rätt diagnos och avgöra vad som är den mest lämpliga behandlingen är ibland svårt även för den mest erfarna och välutbildade läkaren. När det gäller psykiatriska tillstånd där inte något läkemedel tycks hjälpa (eller där läkemedel inte är en tillräcklig hjälp), så kompliceras det hela ytterligare.

När patienten behöver psykologisk behandling och/eller hjälp att förändra sin sociala situation, så krävs det som regel mer motivation än när det bara handlar om att ta ett piller på bestämda tider. Dessutom blir personkemin mellan patient och behandlare viktigare, eftersom man behöver känna stor tillit till någon man ska lämna ut sina innersta tankar och känslor till.

För att psykologisk behandling ska ha effekt så måste patienten själv vara beredd på att jobba. Psykoterapi är inget hokus pokus som gör att man plötsligt börjar må bättre, utan att man själv har behövt anstränga sig ett dugg. Därför är det svårt för mig att avgöra om din flickvän har haft extrem otur och bara träffat inkompetenta eller oengagerade personer inom vården, eller om hon själv gjort det omöjligt för behandlarna att hjälpa henne. Kanske har hon inte tagit till sig av det de sagt till henne. Kanhända har hon underlåtit att berätta viktiga saker för dem. Det bästa du kan göra för din flickvän, och dig själv, är att kräva att få följa med på ett läkar-/psykologbesök. För att du ska kunna hjälpa din partner så måste du få klarhet i hur hon fungerar. Om hon accepterar att du får ta del av de bedömningar som vården gjort hittills så har du bättre förutsättningar att kunna stötta henne i kontakten med vården.

Om läkarna inte kan hjälpa din tjej på grund av att de inte riktigt förstår hur hon fungerar så kan ni ställa krav på att det görs en utredning. Om de inte kan hjälpa henne på grund av bristande samarbete och motivation så kanske du och andra anhöriga kan involveras i behandlingen för att stötta och pusha henne.

Det är mycket möjligt att det varit befogat av läkarna att säga att de inte kan hjälpa din flickvän, om de menade att de inte kan hjälpa henne så länge hon själv inte gör något för att förändra sin situation. Men då bör de också ha varit tydliga med vad som är orsaken och vad som krävs av henne för att det ska vara möjligt att hjälpa henne.

För att du ska få klarhet i hur det förhåller sig måste du nog träffa de ansvariga tillsammans med din flickvän, alternativt träffa läkaren ensam om tjejen gett sitt mandat till det.

Mitt råd till dig är att inte döma läkaren/psykologen i förväg, utan vara öppen för att läkaren kan komma att ge dig en annan bild än den som din flickvän gett dig.

Om ett möte kan komma till stånd är det bra om du förbereder dig, genom att skriva ner de frågor du har. Försök sätta åsikterna åt sidan inledningsvis och fokusera på frågorna.

Vänlig hälsning,